Kompromissförslag om LULUCF kan gynna Sverige

Två viktiga förändringar finns nu i förslaget till LULUCF-förordningen som EU-parlamentet röstar om på onsdag. Ett struket ord och andra årtal för referensnivån öppnar för att "avverkningstaket" inte begränsar svenskt skogsbruk som befarat.

Jytte Guteland (S) försöker övertyga parlamentariker i den socialdemokratiska gruppen om att rösta för kompromissförslaget.
Jytte Guteland (S) försöker övertyga parlamentariker i den socialdemokratiska gruppen om att rösta för kompromissförslaget. FOTO: JOHANNA NORIN

Kompromissförslaget kom i fredags, berättade EU-parlamentsledamoten Fredrick Federley (C) på ett seminarium om LULUCF i Stockholm på måndagsmorgonen.

Inför omröstningen om LULUCF-förordningen på onsdag har ett intensivt lobby- och förhandlingsarbete pågått. För svenskt skogsbruk är de så kallade referensnivåerna en viktig fråga, där svenska intressen varit oroliga att när nivåerna baseras på hur avverkningen sett ut historiskt innebär det ett "avverkningstak" för svensk del.

Nya årtal för beräkning

I det kompromissförslag som nu finns är årtalen framflyttade, från 1990-2009 som referensårtal, till 2000-2012. Det skulle för svensk del innebära att referensnivån hamnar närmare dagens verklighet i svenskt skogsbruk. Målet från bland annat LRF Skogsägarna har varit att få sätta nivån utifrån en framåtsyftande prognos, men det verkar inte vara en framkomlig väg.

– Jag tror inte att vi har majoritet för det. Politik handlar inte om att ha rätt utan att få rätt. Detta är så bra vi kan få det, säger Christofer Fjellner (M) till Land Skogsbruk.

Struket ord kan få betydelse

Men en framgång är att man i det nya förslaget till förordningstext har strukit ordet "intensitet" i meningen om vad referensnivån ska baseras på. En bagatell kan tyckas, men enligt Fredrick Federley har ordet stor betydelse.

– Det är ett nyckelord, som kommer att rassla ut i en beräkningsgrund för hur intensivt vi får arbeta med vårt skogsbruk, sa han på seminariet.

Ännu inte avgjort

Federley hade gott hopp om att kompromissförslaget kommer att gå igenom, men det är alls ingen självklarhet. Att tillräckligt många i den socialdemokratiska gruppen röstar för förslaget är en förutsättning, och parlamentarikern Jytte Guteland arbetar för det.

– Det är en lång resa att få med andra länder på den här linjen. Vi vill att skogen ska räknas som en klimatresurs. Min uppgift blir att få med så många parlamentariker som möjligt, säger hon till Land Skogbruk.

Parlamentets omröstning innebär inte att frågan är slutgiltigt avgjord, ministerrådet ska besluta om sin hållning och sedan väntar fler förhandlingar.