Jordbruksverkets siffror över svenska marknadsandelar inom livsmedelssektorn visar att vissa livsmedel ökar medan andra sjunker.
- Siffrorna visar på en blandad utveckling inom livsmedelsförsäljningen. Inom vissa sektorer, som kött, ökar både produktionen och den svenska marknadsandelen. Inom mejerisektor är utvecklingen olika beroende på produktgrupp, men som helhet minskar den svenska andelen något, säger Gustaf Svenungsson, jordbrukspolitisk utredare, i ett pressmeddelande.
Den svenska produktionen och marknadsandelarna av kött har en positiv trend. Inhemsk gris är det köttslag som svenskarna köper mest av, den har en marknadsandel om 75 procent, medan endast 30 procent av lammköttet har svenskt ursprung.
Marknadsandelen för svenska ägg har sedan 2007 ökat från 85 procent till 93 procent. Salmonellagarantierna har varit viktiga för att hålla uppe den svenska andelen.
Den totala mejeriandelen har sjunkit från 78 procent till 72 procent sedan 2010. Trenden drivs främst av en negativ utveckling för svensk ostförsäljning - knappt 45 procent av ost som säljs i Sverige har svenskt ursprung, en siffra som sjunkit med runt 20 procentenheter på 10 år.
- En hög marknadsandel indikerar en konkurrenskraftig produktion, vilket ju är ett av målen i livsmedelsstrategin. Eftersom det är en ganska stor spridning mellan olika livsmedel går det inte sätta någon fast siffra på Sveriges självförsörjningsgrad. För att räkna ut den måste vi också ta hänsyn till var insatsvaror som diesel, växtskyddsmedel och gödning kommer ifrån, säger Gustaf Svenungsson.
Den dåliga skörden 2018 gjorde att Sverige blev en nettoimportör av spannmål, med en svensk marknadsandel på 80 procent mot normala 110–130 procent.
Marknadsandelen för svenska äpplen ökade med nästan 10 procentenheter under 2018 till 28 procent, på grund av en rekordskörd. De svenska marknadsandelarna för frukt- och grönsakssektorn är väldigt spridd, för tomater är den knappt 20 procent medan andelen för morötter är 90 procent.