En mjölkbonde med växtodling har cirka 450 lagkrav att rätta sig efter. För att inte drunkna i byråkratin måste vi våga lita på varandra, så att kontrollerna kan minimeras, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Hur många kontrollanter går det på en bonde? Det kan man undra när man ser det enorma regelverk som omger all verksamhet inom det gröna näringslivet. När det sedan ska kontrolleras att alla dessa regler efterföljs krävs också mängder av kontrollanter. Och för bonden kostar det både tid och pengar.
Enligt SLUs forskningsprojekt ”Byråkratin belastar och kostar” ökade antalet lagkrav som berör lantbruksföretag med 120 procent mellan 1996 och 2016. Värst var det för mjölkbönder med växtodling som tvingades rätta sig efter cirka 450 lagkrav. Samtidigt skulle de föra 22 olika journaler och söka 36 tillstånd eller anmälningar.
Filosofen Jonna Bornemark har i bland annat boken ”Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde” skrivit om "förpappringen" av vårt samhälle. Om hur allt mer av det vi gör ska kunna mätas och dokumenteras. Och hur vårt arbete och våra liv omgärdas av rapporter, dokumentation och kontroller. Pappersarbetet blir viktigare än, och tar tid ifrån, själva verksamheten.
Hon har främst studerat den offentliga sektorn, sjukvården, polisen och socialtjänsten. Men många av deras rutiner har ursprungligen hämtats från näringslivet och Jonna Bornemarks iakttagelser gäller därför ofta även företag och verksamheter inom den privata sektorn. All verksamhet ska passa in i givna modeller och format. Något som kan vara särskilt svårt för dem som arbetar med levande varelser och biologiska processer.
Resultatet av förpappringen blir mer detaljstyrning och en ständig granskning. Fortsätter det så är det snart de som kontrollerar lika många som de som producerar något. Det är inte svårt att inse vad det betyder för produktiviteten.
För att samhället ska fungera behöver vi lagar och regler och medborgare som följer dem. Men vi måste också våga lita på varandra. De allra flesta följer trots allt reglerna.
Varje enskild regel har också var för sig ett gott syfte. Men tillsammans kan de bilda en regeldjungel och en byråkrati som hindrar företagandet, hämmar innovationskraften och bromsar investeringsviljan. Dessutom kan det få ödesdigra konsekvenser för arbetsglädjen och välbefinnandet.
Det finns de som hävdar att vi har för få regler och att kontrollapparaten inte fungerar, men inga kontroller i världen kan helt stoppa fuskare. I stället borde grundinställningen vara att de allra flesta vill göra rätt för sig. Kontrollerna fyller ett syfte när det gäller att upprätthålla trovärdigheten för såväl svenskt jordbruk som andra verksamheter. Men vi måste också våga lita på varandra, så att kontrollerna och regelverket kan minimeras.
