Köttindustrin skapar snabbspår för nyanlända
Livsmedelsbranschen har fått omkring 1 miljon kronor för att arbeta vidare med ett snabbspår som syftar till att ge nyanlända jobb som styckare och slaktare.
Arbetet bedrivs gemensamt av arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen, Li, och LO-förbundet Livs. I fjol höstas beviljades de 600 000 kronor av arbetsmarknadsdepartementet. Nyligen beslutade arbetsförmedlingen att skjuta till ytterligare 990 000 kronor.
– Pengarna vi fick i höstas använde vi till att översätta en del material, både i form av styckningsscheman, filmer, utbildning och delar av kollektivavtalen. Vi tog också fram självskattningsverktyg där nyanlända får gradera sin egen yrkeserfarenhet. Sedan har vi träffat och jobbat med ett antal företag inom styck och slakt för att de ska kunna komma igång med snabbspåret, säger Christoffer Carlsson som är gemensamt anställd av Li och Livs för att driva projektet.
Runt hundra personer
Hur många nyanlända som kommer att kunna få jobb inom köttindustrin är för tidigt att svara på. I dagsläget rör det sig om cirka 100 personer som har relevant yrkeserfarenhet från sina hemländer. Enligt Christoffer Carlsson har det under arbetets gång visat sig att matchningen är besvärlig.
– Det finns ingen utbildning i Sverige till styckare och slaktare annan än den som företagen själva anordnar, så det är ett stort behov att hitta kompetent folk.
– Efter att de här personerna har fyllt i ett självskattningsformulär kan företagen välja att gå vidare med ett antal kandidater. Det görs en kompetensbedömning på arbetsplatsen och därefter kan man gå en kompletterande arbetsmarknadsutbildning som arbetsförmedlingen har upphandlat.
Inriktad på styckning
Hittills är snabbspåret med inriktning på styckning och slakt det enda inom livsmedelsindustrin. En del av de nya pengarna ska dock användas till att kartlägga om det finns behov av fler snabbspår, bland annat för bageri- och processindustri.
Livsmedelsindustrin har sedan tidigare vana av att kunna ge personer med utländsk bakgrund utbildning och arbete. Andelen utlandsfödda är större än i industrin som helhet.