Svenska FSC skärper och förtydligar vissa skrivningar om främmande trädslag i sitt färska förslag till ny skogsbruksstandard. Det sänder fel signaler när det gäller riskspridningen i skogsbruket, anser forskare.
Bo Karlsson, forskare på Skogforsks forskningsstation i skånska Ekebo, är kritisk till FSCs strama hållning till främmande trädslag.
– Det är ett väldigt risktagande att med bara två barrträdslag som vi har i Sverige (tall och gran). I ett förändrat klimat lär det komma överraskningar som vi inte har koll på. Varma och torra somrar riskerar att leda till stora barkborreangrepp och på tallen har vi fått in en ny svampsjukdom, Diploida. Det vore klokt att sprida riskerna på flera trädslag, säger Bo Karlsson, som bland annat leder Skogforsks förädlingsarbete för att anpassa främmande trädslag till svenska förhållanden.
Tvärtemot FSCs intentioner anser han att det är bra om fler planterar främmande trädslag i Sverige.
– Det är så vi lär oss hur de ska skötas. Och om klimatförändringarna märks på allvar om 50 år så är det ju nu vi ska plantera, säger Bo Karlsson.
Han befarar också att det kan bli svårare att få forskningsanslag för främmande trädslag om en så tung aktör som FSC har en skeptisk hållning.
– Vissa forskningsfinansiärer kan dra öronen åt sig och få inställningen att det här inte är viktigt, säger Bo Karlsson.
· Bestånd i hela landet, som domineras av främmande trädslag, räknas som plantage.
· Max 5 procent av hela skogsmarksinnehavet får ha omförts till plantage efter 1994.
· I södra lövskogsbältet räknas granskog som plantage och får därmed omvandlas till skog med främmande trädslag.
· Hjälpplantering med främmande trädslag får endast ske i bestånd som domineras av främmande trädslag.
· Begränsad plantering av främmande trädslag i närheten av reservat.
· Tydligare krav på att hantera självspridning av främmande trädslag.
Även Ulf Johansson, försöksledare vid SLUs fältforskningstation i halländska Tönnersjöheden, anser att skogsbruket bör sprida riskerna på flera trädslag.
– Jag tycker att riskspridning är bra, man bör ha fler ben att stå på. Och vill man se en ökning av antalet trädslag så är det ju ett problem att FSC, men även Skogsvårdslagen, dämpar plantering av främmande trädslag. Samtidigt förstår jag att måste väga olika intressen emot varandra när det handlar om politik, säger Ulf Johansson.
Henrik von Stedingk, skogs- och standardansvarig på svenska FSC, poängterar att det inte finns något stopp för främmande trädslag i standarden. Men främmande trädslag ska, liksom tidigare, användas med stor försiktighet. Han tar upp contortatallen, det främmande trädslag som finns på avgjort störst areal i Sverige, som exempel.
– Vi har med hjälp av en konsult tagit fram en rapport om riskerna med contortatall. Trädslaget är inte invasivt i dag men kan bli det i ett förändrat klimat. Det samma gäller risken för olika angrepp på contorta. Och skulle vi drabbas av fler skogsbränder riskerar contortan att spridas okontrollerat eftersom den föryngras mycket lätt efter skogsbrand, säger Henrik von Stedingk.
