Kritik mot Skogsstyrelsens nyckelbiotopsbeslut
Skogsstyrelsens nya metod för att inventera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige får kritik från både LRF Skogsägarna och WWF - men av helt olika anledningar.
Skogsstyrelsens nya metod för att inventera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige får kritik från både LRF Skogsägarna och WWF - men av helt olika anledningar.
Myndighetens nya beslut innebär att det framöver ställs högre krav än tidigare för vilka naturvärden som finns för att ett skogsområde ska anses ha mycket stor betydelse för växter och djur i nordvästra Sverige. Nu måste ytterligare ett kriterium vara uppfyllt för att ett område ska anses vara en nyckelbiotop jämfört med tidigare.
Sven Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna tycker dock inte att det räcker på långa vägar med bara ett extra kriterium.
– Tanken var ju att eftersom det redan är så mycket skog tagen ur bruk i inlandet i norra Sverige, så skulle gränsen för nyckelbiotop höjas så det blev mindre areal. Det var ju det som uppdraget från förre landsbygdsministern Sven-Erik Bucht handlade om.
Är det inte precis vad Skogsstyrelsen gjort?
– Jo, men det är ju så marginellt. De pratar om att de ska lägga till nåt kriterium, men deras egna beräkningar visar att det blir över en halv miljon hektar som blir nyckelbiotoper i det här området. I dag är det drygt 120 000 hektar som registrerade som nyckelbiotop. Nu ska man gå från en procentandel på 3-4 procent till 12 procent. Man kan inte säga att de gjort nåt för att höja kraven, när effekten blir en mycket stor ökning istället.
LRF menar att beslutet riskerar både arbetstillfällen och virkesförsörjning och även samhällets förmåga att bli fossilfritt.
– Vi har tagit ur bruk drygt 30 procent av skogsarealen, och det behövs inte stora nya områden som ska tas ur bruk. Det blir kontraproduktivt om vi ska kunna klara de mål som Sverige satt upp att vi ska vara det första fossilfria välfärdslandet och klimatneutralt till 2045. Vi måste ersätta den svarta kolatomen med gröna, och den kommer mestadels från skogen.
Sven Erik Hammar poängterar att Sverige har en bra skogresurs som är i trim och en väl utvecklad industri. Det bör utnyttjas på bättre sätt.
– För att få bioekonomin att fungera och göra klimatsmarta produkter behöver vi bruka skogen, och då kan man inte ta ur mer mark ur brukandet. Det är viktigt att ta vara på drivkrafterna och odlingsglädjen hos skogsägarna. Vi kan göra nytta både för Sverige och världen.
WWF är också kritiska till Skogsstyrelsens nya metod, men av motsatt anledning. De hävdar att det nya bedömningssättet att regionalisera nyckelbiotopsbegreppet för nordvästra Sverige kommer göra att betydligt färre skogar med höga naturvärden kommer att klassas som nyckelbiotoper. Inte för att naturvärdena inte finns, utan för att minska antalet nyckelbiotoper.
– Vi har inte för många nyckelbiotoper, säger Linda Berglund, skogsexpert på WWF.
– I Sverige som helhet är 2 procent registrerade, räknar man in mörkertalet så är det 4 procent. I nordvästra har man kommit fram till att det är 12 procent, vilket ju är betydligt högre än riksgenomsnittet. Men i andra delar av Sverige finns det nästan inget alls, något som man inte tar upp alls i diskussionerna. Vi borde titta på Sverige som helhet i stället.
Linda Berglund tycker också att Skogsstyrelsen blandar ihop inventeringsklassning med skyddsform.
– Frågan om nyckelbiotoper är väldigt infekterad, och då är det olyckligt att göra något som stärker konflikten. För transparensen och tydligheten för att minska konflikten är det bättre att hålla isär begreppen. Vi vill att man först kartlägger var naturvärdena finns, och sen tar beslut om vad man ska göra med dom, säger hon.
En sak är dock båda falangerna överrens om: enskilda skogsägare måste få ersättning av staten för mark som blir nyckelbiotopklassad.
– Det borde vara en önskvärd satsning, då man kan nå två mål samtidigt: bevara värden och kompensera markägare som drabbats extra hårt, säger Linda Berglund.
Även LRF vill att staten ska tillsätta tillräckligt med resurser så att privatskogsbruket med nyckelbiotopsrika fastigheter kan få ersättning för formellt skydd.
– Enskilda skogsägare ska genom statens agerande inte försättas i en situation där de tvingas avstå från att avverka sin skog, utan att staten kompenserar ekonomiskt för detta, säger Sven Erik Hammar.