Det är svårt att förstå varför Jordbruksverket valde att ta bort vallstödet vid årsskiftet, vilket riskerar att vallodlingen i slättbygderna kommer att minska. Ett utökat vallstöd vore ett rimligare. Det skriver flera SLU-forskare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det är svårt att förstå varför Jordbruksverket valde att ta bort vallstödet vid årsskiftet, vilket riskerar att vallodlingen i slättbygderna kommer att minska. Detta är olyckligt eftersom växtföljder med vall har många fördelar. För kontroll av ogräs och skadegörare, bördigheten, kolinlagring och klimatanpassning.
I en studie finansierad av Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, så har vi nyligen kartlagt status och förändring i åkermarkens kolförråd för olika produktionsinriktningar. Sedan mitten av 1990-talet analyseras återkommande bland annat halten organiskt kol i åkermark på ca 2000 provplatser i Sverige genom miljöövervakningsprogrammet Mark- och grödoinventeringen.
I vår studie har vi kombinerat markinventeringsdata med uppgifter från lantbruksregistret. Syftet var att kartlägga markens kolhalt för olika gårdstyper och uppskatta förändringen av mängden kol över en tioårsperiod, det vill säga 2001-2007 jämfört med 2011-2017.
Resultaten visar att kolhalterna i mineraljordar vid senaste inventeringen var betydligt högre på nötköttsgårdar (3,1 %) och mjölkgårdar (3,0 %) jämfört med grisgårdar (2,4 %) och växtodlingsgårdar (2,3 %). Markkolhalten ökade med andelen vall på gårdarna. Mjölkgårdar och nöttköttgårdar hade den största andelen vall med i genomsnitt 67 och 82 % för respektive produktionsinriktning.
Kolhalterna ökade för alla driftsinriktningar under tioårsperioden. Allra störst var ökningen på mjölkgårdar, där kolinlagringen motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar. Detta motsvarar ungefär 0,22 kg koldioxid per kilo mjölk eller en femtedel av alla växthusutsläpp från typisk svensk mjölkproduktion.
Långliggande försök visar också att även en liten andel vall i växtföljden har positiva effekter. En ettårig insådd vall höjer markens kolförråd med flera hundra kilo jämfört med odling av endast ettåriga grödor. Det vore synd om vallen minskade. Ett utökat vallstöd vore ett rimligare beslut än ett borttaget, för klimatet och för markhälsan som måste vara på topp för att dämpa effekten av pågående klimatförändringar.
Thomas Kätterer, SLU
Martin Bolinder, SLU
Katharina H. E. Meurer, SLU
Pernilla Tidåker, SLU
