"Fler skyddade skogar hjälper inte klimatet"

Öppet brev till EU-kommissionen från 550 forskare om klimatsmart skogsförvaltning. 

Kära EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Europaparlamentets talman Roberta Metsola och Europeiska rådets ordförande Charles Michel. 

Varmt och torrt väder i många delar av Europa och resten av världen gör oss oroade över framtiden för våra skogar. Torka, sjukdomar och bränder förstör hela landskap oberoende av bevarande- eller förvaltningsstatus. Skogarna är uppenbarligen utsatta för ökande risker på grund av klimatförändringarna, men samtidigt har de med rätt förvaltning möjlighet att mildra klimatförändringarna och öka den biologiska mångfalden och användningen av skogsprodukter kan säkra bioekonomin och tillgången på förnybar energi i Europa. Skogar har en god förmåga att binda koldioxid från atmosfären. Emellertid, många europeiska länder har redan stora virkesförråd och ytterligare anhopning av biomassa i skogarna framstår som riskabel på grund av de stigande temperaturerna.

Om de torra åren blir mer frekvent förekommande befarar vi att biomassan i skogarna kommer att minska snarare än öka inom de närmaste tio åren, oberoende av skötsel och skydd. I dag är den årliga tillväxten av kol högre i brukade skogar och de maximala trävolymerna är desamma som vid bevarande. Utan avverkning kommer skogsvolymerna att mättas. Kolsänkorna kommer att närma sig noll, vilket syns tydligt i de gamla tillväxtområdena i Ukrainas orörda skogar.

Virke från hållbart skötta skogar är koldioxidneutralt med hänsyn till ekosystemprocessen, ersätter konkurrensen mellan de individuella träden, och förluster från naturkatastrofer genom reglerad beståndstäthet. Det finns ingen kolskuld på landskapsnivå. Faktum är att det genom Europas historia är skogsbruket som påskyndat den biologiska mångfalden i skogarna.

Klimatvinsterna med träprodukter är många, och de är ett resultat av hållbart skogsbruk. De är beroende av mängden kol som överförs från skogen till träprodukter, helst under en mycket lång tid. Det krävs mindre fossil energi när träprodukter förädlas jämfört med betong, stål, aluminium och glas. Processen med att ersätta energikrävande konstruktioner med trä har kallats substitutionsprincipen. Användningen av trä som byggmaterial är inte bara en extra kolinlagring utan garanterar också bostäder till ett överkomligt pris, minskar byggnadernas energikrav och skapar hållbara jobb i hela Europa.

Förutom att ersätta fossil energi vid tillverkning av material kan ökande volymer av restprodukter från skogen och återvunnet trä säkra tillgången på förnybara energikällor. Skogsbruk och avverkning kommer alltid att resultera i restprodukter som inte går att använda till produktion, till exempel toppar och rötter. Det finns också träd som avverkas, men som inte kan användas till förädlade produkter, främst bland lövträden. En del av denna biomassa blir kvar i skogen som död ved och bidrar till artskyddet.

Dessutom, tillverkning av träprodukter kommer alltid att resultera i restprodukter som kvistar, hyvelspån och sågspån som är lämpliga till energiproduktion.

Energiinnehållet i restprodukter och avverkningsrester i slutet av skogens livscykel är idealisk bioenergi som kan användas som kolfälla och kolinlagring. Det har sagts att trä är ineffektivt för energiproduktion på grund av dess låga energiinnehåll. Men den jämförelsen är orättvis. Fossila bränslen kommer inte att finnas tillgängliga i en nära framtid. När energiomställningen i Europa är slutförd kommer biomassans kolfällor och lagringstekniker göra det möjligt att också producera väte och biokemikalier.

Med rätt skogsbruk och användande av trä undviker vi koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Användning av trä som energi kan ersätta fossil energi och är en viktig del av klimatpolitiken i alla europeiska länder. Energiomställningen är en integrerad del av skogsbruket och användningen av träprodukter. Därför måste material och energiflöden av hela systemet som är kopplat till skogar och dess användande bedömas i en sektoriell analys av skogsbruket.

Endast vid skogsbruk och träanvändning undviker vi fossila koldioxidutsläpp. Ökad inlagring av trä i skogarna kompenserar men undviker inte koldioxidutsläpp vilket medför ännu oförutsägbara risker. Att förbjuda användning av trä från hållbart brukade skogar och öka andelen skyddade skogar i EU är inte ett lämpligt sätt att stödja Europas klimatpolitik, har inga ytterligare fördelar för den biologiska mångfalden och motverkar den cirkulära ekonomin. Vi anser till och med att hållbart skogsbruk, som behåller konstanta virkeslager och använder innehållet till produkter och energi är klimatsmart.

För närvarande överstiger efterfrågan på trä tillgången. Det är anledningen till att EU importerar trä från andra delar av världen. Att i det läget avsätta skogsområden för förvildning, vilket inte har bevisats öka artskyddet, verkar olämpligt. 

Roland Irslinger
pensionerad professor vid tillämpad skogskunskap, Rottenburg/Neckar, Tyskland 

samt totalt 550 forskare som skrivit under det öppna brevet som finns att läsa i original här.

(Det öppna brevet är översatt från engelska av Lena Johansson, Land Lantbruks och Skogsbruks politiska chefredaktör.)