”Långsamt tempo stoppar skogsbruk”
Lantmäteriet tar allt längre tid på sig samtidigt som kostnaderna skenar – något som skapar missnöje hos skogsägare. Det skriver Leif Öster i veckans krönika.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Vi är många skogsägare som är missnöjda med Lantmäteriet. Myndigheten tar allt längre tid på sig och kostnaderna skenar. Staten borde i stället stötta landsbygden genom att sänka sina kostnader och snabba upp handläggningen.
Länder med en tydlig äganderätt har ofta ett högre välstånd än andra länder. En viktig del i äganderätten är att man har ett officiellt fastighetsregister över hur marken är indelad och över vem som äger vad. I Sverige är detta Lantmäteriets ansvar.
Cirka 10 000 skogsägare är därför varje år sakägare i olika lantmäteriförrättningar. Fastigheter ska delas eller slås ihop. Under förrättningen uppstår en mellanperiod där skogsbruk normalt inte får bedrivas och osäkerhet råder om pantbrev och säkerheter. Det är därför viktigt att Lantmäteriet arbetar snabbt.
Låt mig ge ett exempel på hur illa det blivit. År 1991 beställde min familj en fastighetsreglering av skog. Tre månader senare var förrättningen slutförd. Nu, år 2017, tar det Lantmäteriet drygt ett år att göra exakt samma jobb. Och priset blir dubbelt så högt i fast penningvärde. Detta är en skandal och sätter parterna i ett lång och osäkert läge.
De senaste fem åren har kostnaderna stigit med 36 procent för en avstyckning och 30 procent för en fastighetsreglering.
En granne till mig har ett ärende som efter tre år och 200 000 kronor i kostnader, ännu ej är klart. Men det finns de som har det värre. Lantmäteriet har nämligen 944 öppna ärenden som är äldre än fem år!
Antalet förrättningar har inte ökat, utan ligger konstant på cirka 14 000 ärenden per år.
Så vad har hänt? Många lantmätare klagar på att jobbet blivit trist. Förr följde förrättningslantmätaren hela ärendet och jobbade lokalt. Nu delas ärendet upp på många händer och över hela riket.
Förra året slutade därför 21 procent av alla lantmätare, 6 procent gick i pension, 15 procent gick till andra arbetsgivare. De senaste fem åren har 375 lantmätare slutat men bara 318 har anställts, merparten orutinerad.
Lantmäteriet startade år 1628 - då kartografen Anders Bure fick i uppdrag av Gustav II Adolf att göra en uppmätning av landet. Lantmäteriet fungerade bra i 380 år. Nu fungerar det dåligt. Sverige måste få ordning på Lantmäteriet. I annat fall måste verksamheten konkurrensutsättas.
Moderaten Lars Beckman krävde nyligen i riksdagen en maximal handläggningstid på tre månader vid enkla förrättningar. Det är ett rimligt krav.
Leif Öster