Långsiktigt skogsbruk kräver klimatanpassning nu
Ett diversifierat och klimatanpassat skogsbruk kan minska risker och samtidigt stävja några av de negativa effekterna av klimatförändringarna, anser debattörerna.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Regeringen vill skapa förutsättningar för ett hållbart skogsbruk och har lagt en proposition om stärkt äganderätt inom skogsbruket. I den skriver regeringen att det bör finnas nationella mål för en ökad hållbar tillväxt i biomassa, men också att den grundläggande utgångspunkten för skydd av skog är att det ska vara frivilligt. Detta lägger ett stort ansvar på enskilda skogsägare att ta till sig den senaste kunskapen inom naturvård och hållbart skogsbruk.
På uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland har vi tagit fram en rapport om hur klimatförändringarna förväntas påverka djur och natur i länet. I den visas att skogsbruket kommer att bedrivas i ett varmare och blötare klimat. I slutet av århundradet förväntas årsmedeltemperaturen ha ökat med cirka 5 grader, och årsnederbörden ha ökat med 20 procent i länet, jämfört med referensperioden 1961–1990. Utmaningarna som dessa nya förutsättningar för med sig ska inte underskattas. Flera nyckelarter i skogens ekosystem kommer att missgynnas av klimatförändringarna och vi kan vänta oss fler extremväder, bränder samt utbrott av skadeinsekter och svampsjukdomar. Klimatuppvärmningen gör dessutom barrskogen mer sårbar för naturliga störningar, särskilt för utbrott av granbarkborre och svampangrepp. Det riskerar uppstå en ond spiral där olika förlopp förstärker varandra.
Samtidigt ser vi en ökad tillväxt i skogen på grund av längre växtsäsong, högre koldioxidhalt i atmosfären och ökat nedfall av kväve. Hur kan skogsbruket anpassas för att dra nytta av den ökade tillväxten, utan att spä på klimatförändringarnas negativa effekter? Här ger forskningen inte något entydigt svar. Vitt skilda strategier förespråkas, från bevarande av stora, orörda områden till ett mer intensivt skogsbruk med korta rotationstider. En tredje väg med ett mer naturanpassat skogsbruk lyfts också fram som en möjlig lösning.
Det kan vara frestande att, i det spretiga forskningsläge som råder, plocka russinen ur skogsforskningskakan men att ändå till största delen fortsätta i gamla invanda spår. Det tror vi vore ett misstag. Förändring är nödvändig och åtgärder behöver sättas in redan nu. Investeringar i skog är långsiktiga, och de satsningar som görs nu kommer att påverka skogen under lång tid framöver.
Inför en oviss framtid är det en vettig strategi att inte satsa allt på ett kort och att undvika återvändsgränder. Ett diversifierat och klimatanpassat brukande kan minska risker och samtidigt stävja några av de negativa effekterna av klimatförändringarna. Det ställer också höga krav på kunskap om de förändrade förutsättningarna och vad de innebär både för skogens ekosystem och för skogsbruket.
Caspar Ström, ekolog
Christine Achberger, specialist klimat och luftkvalitet
Marie Haeger-Eugensson, forsknings- och utvecklingschef
Konsultbolaget COWI