Långvariga effekter av stormen
Det nya året inleddes dramatiskt med stormen Alfridas framfart över landet. Efter sig lämnade den avblåsta tak, strömlösa ladugårdar och kraschade staket.
Det nya året inleddes dramatiskt med stormen Alfridas framfart över landet. Efter sig lämnade den avblåsta tak, strömlösa ladugårdar och kraschade staket.
I det stora hela har stormen inte inneburit någon allvarlig kris för det svenska lantbruket. Däremot har det lokalt uppstått problem med strömlöshet och skador på ekonomibyggnader, konstaterar Anders Drottja, krisberedskapsansvarig vid LRF.
– Det ska också tilläggas att en vecka efter stormen är det fortfarande ett pågående elavbrott på vissa ställen, säger han.
Gotland var en av de delar av landet som drabbades hårdast av stormen. Många blev utan el och vinden orsakade på sina håll stora materiella skador.
I Ala raserades taket på en ladugård. Ett 50-tal tjurkalvar klarade sig dock oskadda och kunde förflyttas till en annan byggnad.
– Det har varit en hel del incidenter. Det är vanligt med skogsbeten och där har träd har fallit över staket, så det blir mycket att reparera vad det lider, säger Anna Törnfelt, ordförande i LRF Gotland.
Hon pekar på att skadorna i spåren av stormen blir ytterligare en ekonomisk börda på lantbrukarna som redan är tyngda av krisen efter den extrema sommarvärmen i fjol.
Lantbrukarparet Helena och Gert-Olof Ahlin på Valdarve gård i Eskelhem på västra sidan av ön gjorde en obehaglig upptäckt på morgonen efter stormen Alfridas härjningar.
– Min man skulle ge foder till djuren och fick se att plåttaket bak på ladugården hade lossnat och var på väg att ge sig i väg, berättar Helena Ahlin.
Inne i byggnaden stod ett 40-tal tjurar och stutar
Snabbt ringdes en av Gert-Olof Ahlins bröder liksom räddningstjänsten och flera grannar in. De bistod med fordon och ställde sig nedanför med frontlastarna som tyngd på taket där det hade lossnat. Där skadan var störst tyngde en lastare ned plåten med en bom.
– Det var ungefär 20 meter av taket som nästan hade lossnat helt, så det kunde ha blivit hur galet som helst. Vi klarade oss tack vare att vi fort fick bra hjälp. Det är vi tacksamma för, konstaterar Helena Ahlin, och framhåller att varken djur eller människa kom till skada.
Hon tycker att det svårt att dra några direkta lärdomar av dramatiken i stormens spår.
– Vi ser kontinuerligt över byggnaderna och sköter underhållet. Men man kan aldrig vara säker, säger hon.
I Roslagen i östra Uppland blev det långvariga och omfattande elavbrott, vilket slog hårdast mot mjölkbönderna i området.
– För de som har köttproduktion är det inte lika nödvändigt att generatorn går dygnet runt, men mjölkproducenter som har robotar och mixer har blivit tvungna att skaffa extra kapacitet, säger Per Pettersson, ordförande i LRF Mälardalen.
Han konstaterar frågan om ersättning framöver kommer att bli föremål för förhandlingar mellan drabbade lantbrukare och kraftbolagen.
– Först gäller det att strömmen kommer tillbaka till alla gårdar.