Enligt kraftverksägarna utmed småländska Alsterån hotar en sänkning av fördämningen vid sjön Alstern att leda till en radikal förändring av landskapet och försämrad kraftproduktion. – Det hela är rent absurt, säger ordföranden Magnus Edvinsson.
Alsteråns kraftverksförening har överklagat Länsstyrelsen Kronobergs beslut att regleringsdammen vid Alsterns utlopp måste ha nytt tillstånd. Magnus Edvinsson, ordförande, och Staffan Meijer, sekreterare, menar att de villkor som skulle följa med ett nytt tillstånd sänker produktionsnivån på kraftverken nedströms och kommer att ändra sjöns karaktär. FOTO: GÖRAN BERGLUND
Under Alsteråns färd till Östersjön produceras 25 miljoner kilowattimmar i 20 vattenkraftverk. Allt börjar vid en regleringsdamm som har varit i bruk sedan åtminstone 1700-talet, och som sedan 20 år ägs och drivs av Alsteråns kraftverksförening. Det är en ekonomisk förening som utgörs av de 15 kraftverksägarna längs vattendraget, men som nu känner sin existens hotad.
Anledningen är att Länsstyrelsen Kronoberg har förelagt föreningen att söka nytt tillstånd till regleringen, alternativt ansöka om utrivning. Förutom att tillståndet skulle kosta föreningen stora pengar innebär det att regleringen inskränks till 25 centimeter upp eller ned från oreglerade förhållanden – i alla fall om regeringens förslag till ändring av Miljöbalken blir verklighet.
Vattennivån i sjön Alstern kommer att sjunka drastiskt om regleringsdammen rivs ut. Om man följer den föreskrift från Havs- och vattenmyndigheten som föreslås få styra övriga myndigheters arbete handlar det om en sänkning på cirka 3,5 meter. FOTO: GÖRAN BERGLUND
Skulle sjunka drastiskt
Enligt föreningens ordförande Magnus Edvinsson, själv vattenkraftsägare i Kalmar län, skulle det innebära att vattennivån i sjön Alstern sjunker drastiskt. I dag skiljer nämligen 3,5 meter mellan högsta dämningsgräns och tröskelnivån.
– Det är bitvis långgrunda stränder, så det är mycket som kommer att bli torrlagt och förändra förhållandena radikalt för båt- och friluftsliv. Sjön är visserligen 20–25 meter på sina djupaste ställen, men på de flesta håll betydligt grundare, säger Magnus Edvinsson.
Minskad kraftproduktion
Dessutom bedömer kraftverksföreningen att de försämrade möjligheterna till reglering skulle minska kraftproduktionen med 10–20 procent. Föreningen har nyligen överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
Under medeltiden började människor utnyttja vattenkraften i Alsterån. På 1800-talet användes den till de nya industrier som växte fram för att en bit in på 1900-talet övergick vattenkraften till att producera elström. FOTO: GÖRAN BERGLUND
Man är bland annat kritisk till att beredskapsaspekten inte alls verkar vägas in, alltså möjligheten att lagra vatten för elproduktion. Utan reglering blir det också omöjligt att förebygga översvämningar och torrläggningar. Magnus Edvinsson nämner ett extremflöde vintern 2010 när vattnet tack vare regleringsdammen kunde hållas tillbaka.
Har ändrat sig i frågan
Året därpå investerade föreningen i byte av dammluckor och förstärkning av befintliga inloppsvingar, allt med länsstyrelsens godkännande.
– Då hade vi ett bra samarbete med länsstyrelsen som uppskattade att det fanns en välskött förening med folk att kontakta. Nu är det nya krafter som styr och man har vänt på kuttingen totalt, säger kraftverksföreningens sekreterare Staffan Meijer.
Staffan Meijer, sekreterare i Alsteråns kraftverksförening, konstaterar att attityden på länsstyrelsen har förändrats kraftigt inom loppet av några år. FOTO: GÖRAN BERGLUND
Föreningen har i egenskap av fastighetsägare regleringsansvaret för sjön, men enligt den praxis som Kammarkollegiet och övriga berörda myndigheter anser gälla, så har privilegiebrevet från 1730 och häradsdomen från 1822 inte längre någon rättsverkan.
Öppna för att bygga fiskvägar
För alla kraftverk utom ett utmed Alsterån finns vattendomar, så föreningen får känslan av att länsstyrelsen nu väljer att angripa den svagaste punkten, men utan att ta hänsyn till de praktiska konsekvenserna.
Magnus Edvinsson, ordförande i Alsteråns kraftverksförening, menar att länsstyrelsens handläggning av vattenverksamheten styrs av tjänstemännens subjektiva agenda. FOTO: GÖRAN BERGLUND
– Vi är öppna för att bygga fiskvägar vid regleringsdammen och vill gärna ha en dialog kring detta. Men det är länsstyrelsen inte alls intresserad av, suckar Staffan Meijer.
Överväger konkurs
Om länsstyrelsen får sin vilja igenom överväger föreningen starkt att begära sig i konkurs. Då hamnar ansvaret för fördämningen i stället på Uppvidinge kommun.
– Egentligen skulle vi vilja bygga ett litet kraftverk här vid regleringsdammen, precis som det var förr i tiden. Men det är inte att tänka på i dagsläget, konstaterar Staffan Meijer.
Det skiljer 69 centimeter mellan dämningsgränserna under vinter- respektive sommarhalvåret. Vid extrema väderförhållanden, till exempel ett skyfall, finns möjlighet att med länsstyrelsens tillstånd tillfälligt höja eller sänka gränserna. FOTO: GÖRAN BERGLUND
FAKTA: Alsterån
Alsterån färdas totalt 11 mil genom de fyra kommunerna Uppvidinge, Nybro, Högsby och Mönsterås från utloppet i sjön Alstern tills den når Östersjön. Den passerar flera större sjöar på vägen, bland annat Allgunnen och Hultsnäsesjön.
Höjdskillnaden är 217 meter och medelvattenflödet ökar från 2 kubikmeter per sekund vid Alstern till det femdubbla vid Strömsrum, den sista dammen innan Östersjön. Dämningsgränsen vintertid är 218,25 meter över havet och sommartid 217,56, en differens på 69 centimeter.
Vattenkraften utmed Alsterån har en månghundraårig historia och den har använts till kvarnar, sågar, stampar och hammare. Elproduktionen startade i början av 1900-talet, oftast i anslutning till befintliga anläggningar.
I dag finns 5 dammar och 20 kraftverk som tillsammans producerar 25 miljoner kWh per år vilket motsvarar medelförbrukningen för 5 000 hushåll. Största kraftverket är Hornsö med 15 meters fallhöjd och en effekt på 2 500 kW.