Lantbruket är ett ljus i klimatmörkret
Allt är inte mörkt och dystert i klimatarbetet. Inom lantbruket pågår ett intensivt arbete för att minska klimatpåverkan, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Rapporteringen om klimatförändringarna brukar oftast vara mörk. Ibland känns det som om vi är på väg rakt mot undergången, utan någon återvändo. Jag vill på intet sätt förringa klimatkrisen. Det är avgörande för vår framtid att vi lyckas hejda klimatförändringarna, men det är också viktigt att vi inte lamslås av hopplöshet. Och det finns faktiskt ljusglimtar även i klimatmörkret.
Pandemi, krig och skenande priser har tvingat oss att bli mindre beroende av fossila bränslen och påskynda utvecklingen av förnybar energi. Sol- och vindkraft blir allt billigare och allt mer intressanta att investera i. Energi från jord och skog visas också ett ökat intresse, även om många verkar ha en kluven inställning till energi från just skogen.
Jordbruket får ofta bära en stor del av skulden för klimatförändringarna. Enligt FNs klimatpanel IPCC står jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning globalt för nära 25 procent av de totala klimatgasutsläppen. Enligt Naturvårdsverket är motsvarande siffra för svenskt jordbruk cirka 15 procent. Och även om utsläppen har minskat de senaste 30 åren, sägs det främst bero på att antalet nötkreatur minskat.
Samtidigt pågår ett intensivt arbete inom de gröna näringarna för att bli långsiktigt mer hållbara och minska klimatpåverkan. För någon vecka sedan prisades en soldriven traktor i Land Lantbruks tävling Teknikutmaningen. Lantmännens medlemmar kommer att kunna producera fossilfri spannmål nästa sommar. Och både de och flera andra företag inom det gröna näringslivet arbetar aktivt för att vara klimatneutrala till 2050. Så den som påstår att jordbruket inte tar hållbarhetsfrågorna på allvar har dålig koll.
Det har varit en intensiv mässhöst. Efter flera års uppehåll under pandemin har lantbruksmässorna runtom i Europa avlöst varandra och överallt har hållbarhet varit i fokus. Förra veckan besökte jag den danska mässan Agromek som inte var något undantag. Här visades bland annat det klimatneutrala djurstallet som minskar metangasutsläppen med 95 procent och silon som kan lagra otorkad spannmål med hjälp av kväve som utvunnits ur animalisk gödsel. Dessutom mängder av batteridrivna arbetsmaskiner och småskaliga biogasanläggningar. Överallt pågår utveckling som ska göra jordbruket mer cirkulärt och långsiktigt hållbart.
Så tekniken och innovationsviljan finns. Intresset från finansiärerna ökar. Nu gäller det att jordbruket får en sådan lönsamhet att lantbrukarna har råd att investera och att kostnaderna för omställningen kan spridas i hela värdekedjan. Dessutom måste politikerna våga satsa på och stödja teknik som skyndar på den gröna omställningen och samtidigt inse att jord- och skogsbruket är en motor i den.