Lantbruket spelar en viktig roll i krisen
Vid ett långvarigt krig i Ukraina kommer det att märkas även här. Ukraina är ett stort jordbruksland och hindras eller stoppas spannmålsodlingen där rusar världsmarknadspriset i höjden.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Kriget mot Ukraina är ett faktum och får effekter långt utanför landets gränser. Många har varnat för att den svenska beredskapen är dålig vid kris eller krig - inte minst livsmedelsberedskapen. Vid ett längre krig kommer det att märkas även här och vår beredskap prövas.
Ukraina har kallats för Europas kornbod. Det är Europas till ytan största jordbruksland och skulle kunna producera mat för 600 miljoner människor. Det är också en av världens största exportörer av vete och hindras eller stoppas den rusar världsmarknadspriset på vete i höjden. Det såg vi redan när Krimhalvön annekterades 2014.
I Ukraina produceras också stora mängder potatis, korn, majs och soja. Tillsammans svarar Ryssland och Ukraina för drygt en fjärdedel av den globala exporten av spannmål.
På kort sikt finns inga risker för den svenska livsmedelsförsörjningen, säger Patrik Strömer, ansvarig för krisberedskap på Livsmedelsföretagen. Men samtidigt vet vi att svenska mataffärer inte har lager för mer än ett par dagar, och att beredskapslagren med livsmedel avskaffades för 30 år sedan. Konflikten behöver säkert inte bli särskilt långvarig innan butikshyllor gapar tomma även i Sverige. Dels för att livsmedelsimporten begränsas, både på grund av sanktioner och minskade skördar, dels för att det blir brist på insatsvaror som mineralgödsel, diesel och energi, vilket gör att även de priserna kommer att öka.
Det finns skrämmande paralleller med andra världskriget, men mycket har också hunnit förändras sedan dess. På 1940-talet bodde till exempel många svenskar på landsbygden och hade både möjlighet och kunskap att producera sin egen mat. I dag bor betydligt fler i städer och möjligheten att vara självförsörjande har minskat kraftigt - både på mat och energi.
En annan stor förändring är vårt beroende av digitala system. Och där verkar ju tyvärr inte krisberedskapen heller vara särskilt god. Vi har återkommande sett hur IT-system har hackats och slagits ut, och vilka enorma effekter det kan få på vårt samhälle. Även lantbruket och livsmedelsproduktionen blir alltmer IT-beroende och därmed sårbart för cyberattacker.
Svenskt lantbruk har hittills klarat att fungera och leverera genom pandemin. Bland annat på grund av att politikerna visat förståelse och flexibilitet. Nu måste de inse hur avgörande de gröna näringarna är för att vi ska klara även den här krisen. För många lantbrukare är gränsen redan nådd för hur höga priser på diesel, el, mineralgödsel och foder de kan klara. Och nu om inte förr borde vi alla inse att ett väl fungerande lantbruk är avgörande för hela samhället.
För även när en svensk tiger, måste hen äta.