Albert Nilsson höll på att både förlora synen och foten i två olika arbetsolyckor. Lantbrukspodden har träffat honom i hans nya vardag där han berättar om olyckorna, stressen bakom dem och hur han mår idag.
Under 2021 anmäldes 365 arbetsolyckor inom jordbruk, fiske och skogsbruk. I senaste avsnittet av Lantbrukspodden berättar Albert Nilsson om de två olyckorna som han var med om under loppet av ett halvår.
För två år sedan höll han på att förlora synen när han fick släckt kalk i ögonen. Ett halvår senare klämde han foten i hitchkrokspärren på traktorn och var millimeter från att amputera den.
En gemensam nämnare till olyckorna är stress. Det fanns skyddsrustning som skyddsglasögon hos hans arbetsgivare men han tog inte på sig dem. Vid olyckan med foten så skulle han ta en genväg för att spara tid.
– När man börjar bli stressad då är de inte lika mycket konsekvenstänk. Man utsätter sig själv för faror som är väldigt onödiga för att man tänker att det går och "jag ska bara". Den är den värsta. Jag ska bara. "Jag ska bara klättra igenom bakrutan"... Det är nog det svåra för även om vi pratar mycket om arbetsolyckor så tänker man "det händer aldrig mig".
Vad hade du som ung kille behövt höra för att stressa mindre?
– Det är svårt för att även om någon sagt till mig att ta det lugnt och inte stressa så hade jag nog gjort det ändå. Mina chefer sa ta det lugnt, det får ta den tid det tar. Men det blir att man vill prestera. Man vill jobba på och hinna med mycket. Det är det svåra att lära sig att kunna bromsa. Att kunna sakta ner. För det är inte värt det. Låt det ta lite längre tid.
