Snytbaggen orsakar stora skador för skogsbruket med sitt barkgnag. Med insektsmedel fick man bukt med skadorna men efter i höst är användningen förbjuden. I Lantbrukspodden får du höra om hur mekaniska skydd står sig mot insektsmedel och forskning på hur plantorna kan skydda sig själva.
Tre år efter planteringen saknas var fjärde planta, enligt en hyggesinventering som Skogforsk gjorde för ett par år sedan. Ett av hoten som den nya plantan står inför är angrepp av snytbaggen, vars gnag riskerar att ringbarka plantan och därmed döda den.
Snytbaggen är en skadegörare som har orsakat enorma skador för skogsbruket och som fram till nyligen bekämpades främst med insekticider. I höst är det totalstopp för användningen av insektsmedel och en som har forskat på hur väl de mekaniska skydden fungerar är Karin Hjelm, universitetslektor på SLU i Alnarp.
– Det finns en mängd olika beläggningsskydd på marknaden och i de studier som vi har tittat på så är de likvärdiga med insekticidskydd, säger hon.
I försök i laboratorium har det visat sig att plantor som har tillförts aska tar upp kisel och lagrar det i barken. Nu har forskningsgruppen från Stockholms universitet, ledd av docent Maria Greger, lagt ut ett försök på ett kalhygge för att se om det håller snytbaggen borta.
– Eftersom vi vet att kisel påverkar växterna så att de blir mer toleranta mot angrepp från olika former av insekter och växtsjukdomar så tänkte vi att vi provar om kisel kan minska angrepp från snytbagge, säger hon.
LÄS MER:
Alla avsnitten av Lantbrukspodden hittar du HÄR
