En primärproduktion som inom 30 år är klimatneutral och samtidigt genererar skördar som är närmare 50 procent större än i dag. Är det möjligt? Ja, säger Lantmännen i en ny rapport om det svenska jordbrukets väg fram till 2050.
"Vi har 30 skördar på oss för att nå klimatneutralitet år 2050”, sammanfattar Lantmännen tidsperspektivet och målsättningen i den nya rapporten med rubriken Framtidens jordbruk.
– Den ger en bild av möjligheterna på ett övergripande plan. Teknologin för en omställning i form av till exempel precisionsodling och digitalisering finns i jordbruket. Det gör även kunskaperna. Men för att vi ska lyckas måste fler aktörer engagera sig, säger Lantmännens hållbarhetschef, Claes Johansson.
Kooperativet har använt höstvete som modellgröda i beräkningarna. Resultaten kan enligt rapporten tillämpas även på andra grödor. Slutsatsen är att klimatpåverkan kan minska med 63 procent per kilo höstvete och att avkastningen kan öka med 38 procent till 2030.
För åren därefter fram till 2050 är det främst framsteg inom växtförädlingen som bidrar till en skördeökning på omkring 48 procent jämfört med basåret 2015.
Lantmännen pekar på att det finns områden där det krävs ytterligare forskning, exempelvis potential för kolinlagring och avgång av lustgas. Den övergripande slutsatsen är ändå att svenskt jordbruk de kommande 30 åren klarar att både öka skördarna och nå klimatmålen i linje med Parisavtalet från 2015.
– Genomgående i rapporten är vi noga med att inte lägga hela ansvaret i knät på bönderna, säger Claes Johansson och framhåller att det tvärtom krävs en bred kraftsamling, för att nå ända fram.
Vikten av samarbeten genom hela värdekedjan, mer forskning och innovation liksom investeringar på gårdarna lyfts fram i rapporten. Långsiktig lönsamhet för lantbrukaren beskrivs som helt nödvändig för att lyckas med omställningen.
Det understryks vidare att bra mat måste få kosta, vilket betyder behov av bättre betalt till bonden för klimat- och miljönyttor. På politisk nivå efterlyser Lantmännen bland annat förbättrade konkurrensvillkor och styrmedel för att en större andel av värdet ska tillfalla primärproduktionen.
– I jordbruket räcker det inte med att bara ha kostnadstäckning för att hålla verksamheten igång. En stor del av utmaningarna i värdekedjan finns på gårdsnivå. Den delen måste stärkas. Livsmedelsföretag och handel måste se att det rör sig om ett råvaruflöde som vi måste hjälpas åt att ta ett strategiskt ansvar för, säger Claes Johansson.
