Staten gör verkligen inte den här övergången till biobränslensmidig. Det vore rimligt att det inte utgick energiskatt och koldioxidavgift på biobränsledelen, men så är det inte, konstaterar Knut Persson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
På en mack är priset för diesel nu omkring 21 kronor per liter. Det innebär en mycket kraftig höjning under hösten och vintern. Precis som på elen är staten den stora vinnaren genom att momsen blir allt högre i takt med att priset stiger.
Vid årsskiftet höjdes kravet på biobränsle (den så kallade reduktionsplikten) i diesel till 30 procent. Eftersom biobränslen är dyrare innebar det att priset tog ett skutt upp då. Men den ökade andelen biobränsle står ändå för en ganska liten del av det höjda priset.
Att successivt höja andelen biobränsle i bensin och diesel är en bra politik. Det innebär att den befintliga fordonsflottan släpper ut lite mindre koldioxid och om vi lyckas öka den svenska produktionen av biobränsle blir vi också mindre beroende av importerade bränslen.
Men staten gör verkligen inte den här övergången smidig. Det vore rimligt att det inte utgick energiskatt och koldioxidavgift på biobränsledelen, men så är det inte. Tillsammans med momsen innebär det att priset på diesel höjs på ett omotiverat sätt när inblandningen av biobränsle ökar. Tillsammans med de andra höjningarna sätter det en hård ekonomisk press på företagare på landsbygden
Ännu mer stötande är tankarna på att ta bort skattebefrielsen för de som använder rena biobränslen. Att inte ta ut skatt när man kör på ren biodiesel kräver ett undantag från EUs regler, och nu befarar regeringen att ett undantag inte ske ges från 2023. Det är oklart om regeringen kört frågan i botten gentemot EU, och om det ändå blir möjligt att fortsätta med skattebefrielsen.
Oavsett vilket är det ännu ett tecken på att regeringen helt misskött skogs- och biobränslefrågorna i EU. Det saknar all logik och rimlighet att EU klassar kärnkraft och rysk gas som hållbart, men inte biobränsle. Fakta är ju att den svenska skogen under lång tid gett byggnadsmaterial, en mängd pappersprodukter och energi samtidigt som kolinlagringen ökat.
I nyförsäljningen ökar andelen elbilar snabbt. Även om körsträckan för en laddning kan kännas begränsande går det i tättbebyggda delar av landet bra att ersätta bensin och diesel med el.
Men i våra skogsbygder är det en helt annan sak. Här krävs det ofta större och tyngre bilar som är svårare att elektrifiera, och det kan dessutom vara långt mellan laddstationerna. Om man vill minska koldioxidutsläppen är det åtminstone under lång tid framåt klokare att öka användningen av flytande biodrivmedel.
Ännu tydligare blir det om man tittar på skogsmaskiner. Här kommer dieselmotorn att dominera under överskådlig tid, men man köra med biodiesel. Men då får skattesystemet inte vara ett hinder.
