Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 26 oktober 2018

”Mindre snack och mer verkstad i klimatpolitiken”

Om vi ska kunna klara klimatomställningen med hjälp av den inhemska produktionen av förnybara drivmedel behövs det mer verkstad från politikerna, skriver Kerstin Davidson i ledaren.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Kerstin Davidson, ledarskribent i Land Lantbruk.
Kerstin Davidson, ledarskribent i Land Lantbruk.

Växande skogar är viktiga för att nå klimatmålet och även jordbruket har potential att bidra mer till upptaget av koldioxid. Det framhöll Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd, när han diskuterade den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC i Sveriges radios Klotet. Han såg också tämligen optimistiskt på möjligheterna: En omställning till fossilfritt innebär nya affärer, nya företag och tillväxt, sa han.

Ja, möjligheterna är stora. Det sägs även i utredningen ”Fossilfrihet på väg” från 2013. ”Sverige har stora resurs- och teknikmöjligheter för att ersätta fossila drivmedel”, påpekade utredningen.

Ändå händer ganska lite, och skälet är bristen på rätt politiska beslut. I juli i år trädde visserligen den så kallade reduktionsplikten i kraft, vilken innebär att drivmedelsbolag är skyldiga att blanda in en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel. Det har gjort att efterfrågan har ökat, men det som växer är importen. Trots våra resurser är 85 procent av de fossilfria bränslen vi förbrukar importerade.

– Miljarder av svenska subventioner skickas utomlands till producenter av förnybara drivmedel, inklusive palmolja med tveksam miljönytta, befarade Preem-chefen Peter Holland i våras i Dagens Industri. Han framhöll att svensk produktion indirekt diskrimineras, medan andra länder subventionerar sin produktion.

I Hagfors i Värmland skulle projektet Värmlandsmetanol kunna skapa ett 100-tal nya jobb. År 2013 var allt klart för byggstart i satsningen för tre miljarder. Men då kom regeringens beslut om höjda skatter på biobränslen och luften gick ur projektet. Och hittills har det inte kommit några besked från politiskt håll som gjort att projektet har sjösatts.

Bland annat efterlyser branschen skattelättnader, men svaret från regeringen har hittills varit att EU inte tillåter det. Ett annat önskemål är långsiktighet, exempelvis har man bara fått besked om hur stor inblandningen av biodrivmedel ska vara fram till 2020. Det räcker inte för att våga ta långsiktiga investeringsbeslut.

Tyvärr har den svenska klimatpolitiken hittills mest ägnats åt att subventionera konsumtionen, inte produktionen. En annan inriktning behövs, annars lär vi få klara klimatomställningen genom import. Mycket snack om saken har vi hört från politiskt håll, nu behövs mera verkstad.

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen