Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 22 december 2021

Svensk skinka mest populär på julbordet

Matvanorna vid högtider är de vi ändrar på i sista hand. Vid helger är de flesta traditionsbundna och byter ogärna den griljerade skinkan mot en ugnsbakad kålrot.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Julskinkan försvarar sin plats på julbordet, i konkurrens med vegetariska och veganska alternativ.
Julskinkan försvarar sin plats på julbordet, i konkurrens med vegetariska och veganska alternativ.

Julskinkan försvarar sin plats på julbordet, i konkurrens med vegetariska och veganska alternativ. När matkasseföretaget Hello Fresh nyligen frågade svenskarna vilket som är den viktigaste julmaten kom julskinkan i topp, tätt följd av köttbullarna. Fyra av fem svarade att de äter både skinka och köttbullar till jul.

I den årliga julmatsundersökningen från Livsmedelsföretagen säger 28 procent av de tillfrågade att skinkan är den stora favoriten, jämfört med 25 procent förra året.

Matvanorna vid högtider är också de vi ändrar på i sista hand. Vid helger är de flesta traditionsbundna och byter ogärna den griljerade skinkan mot en ugnsbakad kålrot. Visst brukar några nyheter tränga sig in på menyn, men det är sällan de slår ut den riktigt traditionella julmaten.

Vi äter ungefär ett kilo julskinka per person och år. I de stora livsmedelsbutikerna såldes det förra året cirka 7000 ton julskinka, och årets försäljning beräknas bli densamma. Till det ska läggas alla de julskinkor som serveras på restaurang och i storhushåll samt de som säljs i manuella diskar eller gårdsbutiker.

De flesta vill också ha svensk skinka. Minst 90 procent av julskinkan som serveras är svensk. Samtidigt som köttkonsumtionen minskar något enligt Jordbruksverkets statistik, så ökar konsumtionen av svenskt kött. En del av förklaringen är att svensk djurhållning går längre än EUs krav samt att vi har friska djur och låg antibiotikaanvändning.

Sverige är ett av få EU-länder som inte kuperar svansen på grisarna, inte rutinmässigt klipper tänderna på smågrisarna och inte fixerar suggorna. För elfte året i rad använder också svenska djurbönder minst antibiotika i EU, enligt statstik från Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. I Sverige användes förra året i genomsnitt 11,1 milligram per kilo skattad vikt. Det ska jämföras med 37,2 milligram i Danmark, varifrån en del julskinkor i svenska mataffärer kommer. Och i länder som Italien och Spanien, som vi också importerar lufttorkad skinka och andra charkuterier ifrån används hela 181,8 respektive 154,3 milligram.

Men konkurrensen hårdnar. Ska svenska grisbönder behålla sin unika ställning gäller det att ständigt utvecklas. I de flesta andra EU-länder pågår arbetet med att förbättra djurhälsan. Som ett exempel har den totala antibiotikaanvändningen till djur i EU, minskat med 10 procent de senaste två åren.

Är det någon gång vi ska uppmuntra och uppskatta konkurrens är det väl på djurhälsoområdet. Och fortfarande verkar ju svenska grisuppfödare ha konsumenternas förtroende.

God Jul och smaklig spis!

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen