Regering och riksdag måste tillföra 100 miljoner kronor per år från och med 2020 till det nationella forskningsprogrammet för livsmedel, skriver Formas generaldirektör och ordförande för nationella kommittén för livsmedelsforskning.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
De senaste åren har ingett hopp för svensk livsmedelsforskning. En forskning som är central för vår konkurrenskraft, folkhälsa och miljö. Men nu riskerar satsningen att ta slut.
Livsmedelsstrategin antogs av riksdagen i juni 2017 med en vision om att den svenska livsmedelskedjan – från jord till bord – 2030 ska vara hållbar, öka sina produktionsvärden och bidra till sysselsättning i hela landet. En utmanande vision, men fullt möjlig att nå då Sverige har goda förutsättningar och många aktörer som redan arbetar innovativt och framåtriktat. Visionen får också extra kraft då den går hand i hand med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
Ett centralt inslag i livsmedelsstrategin är att stärka forskning, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Långsiktighet och framtidstro är grundfundament. Olika aktörer behöver samverka för att locka de bästa forskarna för att skapa attraktiva arbetstillfällen i hela landet.
Livsmedelsstrategin har inneburit en nytändning. Strategin har bidragit till ett ökat intresse för att bygga kunskap i Sverige och globalt. Nu är ett 60-tal aktörer från primärproduktion till detaljhandel samlade i Sweden Food Arena.
Den nationella kommittén för livsmedelsforskning samlar svenska forskningsfinansiärer för gemensamma prioriteringar och kraftsamlar kring forskningens genomförande. På uppdrag av regeringen driver forskningsrådet Formas ett tioårigt nationellt forskningsprogram för livsmedel.
Sverige har en stark livsmedelsforskning som kan utvecklas ytterligare, och digitaliseringen snabbar på utvecklingen.
I den strategiska forskningsagendan som nu snart ska beslutas arbetar vi med fem övergripande teman som ska ange riktningen för de kommande årens satsningar:
• Nya lösningar för en miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion
• God mat för hälsa och välbefinnande
• Maten, måltiden och konsumenten
• Innovativ, transparent och säker mat
• Möjliggörare för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem
Detta är teman som kommer att kräva samverkan mellan olika discipliner och sektorer, vilket ger goda förutsättningar för ökad konkurrenskraft. Det ger samtidigt goda möjligheter för svensk livsmedelsforskning att vara konkurrenskraftig i kommande europeiska forskningssatsningar. Vi kraftsamlar för framtiden!
Framtiden kan därmed te sig ljus. Men det finns ett stort problem. Det finns inga särskilda medel för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel efter 2019. Det tioåriga programmet riskerar att bli treårigt och den strategiska forskningsagendan en hyllvärmare. Och det går inte att koka soppa på en spik.
Sverige får inte stanna upp eller göra halvhalt. Tvärtom bör vi ta ett rejält kliv – låt oss kalla det ett näringskliv. Vi begär att regering och riksdag tillför det nationella forskningsprogrammet för livsmedel 100 miljoner kronor per år från och med 2020. På sikt bör denna summa öka ytterligare.
Vi kan inte tänka oss mer angelägna satsningar för Sveriges konkurrenskraft, för möjligheten att bo och verka i hela landet, för folkhälsan och för klimatet. Och för glädjen att få njuta av god, säker och klimatsmart mat!
Inger Andersson,
Ordförande nationella kommittén för livsmedelsforskning
Ingrid Petersson,
