Ljusning för vildsvinsjakt i mörker
Nya bestämmelser kan hjälpa lantbrukare att freda i sina åkrar. Nu kan alla jaga vildsvin i totalt mörker. Men än så länge är tekniken dyr.
Nya bestämmelser kan hjälpa lantbrukare att freda i sina åkrar. Nu kan alla jaga vildsvin i totalt mörker. Men än så länge är tekniken dyr.
Vildsvinsproblemen bara ökar i landet och lantbrukare kämpar för att skydda sina åkrar. Just nu är Jägarförbundets Vildsvinsbarometer röd i Halland, Jönköping, Kalmar, Östergötland, Södermanland och Västermanland. Det betyder att jakttrycket måste hållas högt i dessa områden och LRFs jakt- och viltexpert Anders Wetterin menar att problemen aldrig varit så illa sedan hösten 2018 och framåt.
Nyligen fattade regeringen beslut om att jägare ska få använda vissa jaktmedel för att göra jakten på vildsvin enklare och mer effektiv. Det innebär att jägare får använda olika mörkersikten. Bland annat så kallade termiska sikten som känner av värmestrålning från objekt i omgivningen. Det gör att man kan jaga vildsvin i totalt mörker. Tekniken har funnits en längre tid, men det har varit svårt att få tillstånd. Efter regeringsbeslutet är det lagligt för alla att använda vid vildsvinsjakt, under förutsättning att det sker i öppen terräng eller vid en åtel.
Det finns olika tekniker för nattsikten som hjälper jägaren att se viltet i mörker. Alla nattsikten är elektroniska och skapar en digital bild av verkligheten framför skytten, till skillnad från vanliga kikarsikten där man med vanlig optik ser en verklig bild. I huvudsak finns det två tekniker för nattsikten. Sikten som förstärker omgivningens ljus och sikten som känner av värmestrålningen som olika objekt avger.
Sikten som förstärker omgivningens ljus kallas ofta IR-sikten och använder den infraröda strålning som reflekteras från sol, stjärnor, måne och omgivning. De fungerar inte i totalt mörker, om man inte utrustar dem med en egen infraröd ljuskälla som lyser med osynligt ljus ut i terrängen. Det ljuset reflekteras och förstärks sedan i siktet.
Sikten som känner av värmestrålning kallas termiska sikten. De kan användas i totalt mörker och känner av värmestrålning från levande djur och andra varma föremål. Med bra och dyra sikten går det att upptäcka varma objekt på flera hundra meters håll, men det är inte alltid säkert det går att identifiera exakt vad som syns på bilden.
På nära håll kan det däremot vara lättare att identifiera djur i mörka förhållanden. En suggas spenar lyser till exempel upp tydligt i ett termiskt sikte.
– Termiska sikten är också bra i eftersökssituationer. De känner av värmen från färska blodspår eller från en sårlega, säger Lars Ingemarsson, på Astro Sweden, en av de största försäljarna av optik och mörkersikten i Sverige.
Termiska sikten av bra kvalitet är än så länge rejält dyra. De billigaste kostar från 30 000 kronor. Det finns billigare varianter, men de bör man endast använda för att spana av omgivningen.
– En möjlighet är att köpa ett termiskt sikte gemensamt till jaktlaget. Man kan också jämföra med kostnaderna att få sina åkrar förstörda år efter år, menar Lars Ingemarsson.
De bildförstärkande elektroniska IR-siktena är lite billigare. De går att få för runt 6 000 kronor och uppåt. Det finns även varianter som man kan fästa på sitt vanliga optiska kikarsikte.
Regeringen tog den 28 mars 2019 beslut om ”att elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning i nära anslutning till jaktvapnet tillåts vid jakt efter vildsvin. Mörkersikten (termiska sikten) får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.”
Anledningen till beslutet var att staten vill minska skadorna inom jord- och skogsbruk orsakade av vildsvin. Det ska också underlätta arbetet för länsstyrelserna som slipper hantera tillstånd. Dessutom kan en minskad vildsvinsstam minska risken för smittspridning om afrikansk svinpest skulle komma till Sverige.
Ändringen i jaktförordningen trädde i kraft den 15 maj 2019.