Efter flera incidenter med ballongflygare fick LRF Kungälv nog och skrev en motion om att riva upp det avtal som funnits kring ballonglandningar. Motionen ledde till snabba åtgärder och avtalet har rivits upp.
Det har funnits ett avtal mellan LRF och Svenska Ballongfederationen om vad som gäller när en ballongflygare måste landa på jordbruksmark. Detta avtal har nu skrotats av LRF efter en motion av kommunavdelningen LRF Kungälv. Bakgrunden till att avdelningen skrev en motion till regionstämman var flera års problem med luftballonger som landade på medlemmars jordbruksmark. Droppen var när en och samma lantbrukare drabbades flera gånger förra året.
– Inte ens när han blockerade vägen med traktorn när de skulle åka därifrån så ville de göra rätt för sig. Det hände fler incidenter även efter det och då kände vi att det här kan inte vara rätt, säger Julia Bengtsson, ordförande i LRF Kungälv.
Kungälv ligger ungefär en timmes luftballongsfärd från Göteborg vilket Julia Bengtsson menar är anledningen till de många problemen för medlemmarnas del.
– Deras flygningar varar ofta en timme, så de landar ofta i vårt område. Jag förstår att det inte är en helikopter utan svårt att styra den exakt, men samtidigt vet deras följebilar ofta ungefär var de ska landa.
Landning kan ibland behöva ske på annans mark eftersom ballongen inte kan styras exakt och en landning kan vara nödvändig av säkerhetsskäl.
Det finns ingen generell rätt att landa var som helst. Piloten ska välja en plats som minimerar skada, risk och olägenhet.
Man ska visa hänsyn och lämna platsen skyndsamt samt undvika djurhagar, grödor och tomtnära områden när det är möjligt.
Skador ska ersättas. Uppstår skada på mark, gröda, dränering, stängsel eller om djur påverkas kan ballongföraren bli ersättningsskyldig.
Ersättningen bygger inte på några standardbelopp eller avtal. Om ballongförare och markägare inte kommer överens ska ersättningen prövas som en skadeståndsfråga i efterhand.
LRF har inga rekommenderade ersättningsnivåer utan kostnaderna varierar stort. Dokumentera skadan med foto och/eller film och vad som påverkats.
Julia Bengtsson hoppas nu att de som flyger luftballong själva ser till att ordna avtal i de områden där de har avsikt att landa.
– De bedriver ingen välgörenhet utan tjänar pengar på det här. Då kan de göra rätt för sig.
Avtalet mellan LRF och Svenska Ballongfederationen togs fram för för över 20 år sedan och har gällt sedan dess. Skillnaden som blir nu jämfört med när det fanns ett avtal är framförallt att det blir tydligare att ballongflygaren måste ersätta markägaren för de skador som uppstår vid landning. Tidigare har avtalet kunnat tolkats som ett okej att landa på jordbruksmark och använts som argument i diskussioner mellan ballongförare och markägare.
– Nu blir det snarare att "måste ni landa här, då får ni betala för skadan det gör", säger Angelica Billevik, jurist och näringspolitisk expert på LRF.
Hon betonar att det är viktigt att försöka lösa frågan tillsammans med ballongföraren och göra upp från fall till fall. Fungerar det inte blir alternativet att driva fallet i domstol.
– Det är också viktigt att sprida den här informationen för annars riskerar det att florera falska rykten om att det fortfarande finns ett avtal. Det gör det inte, och det är bra att ha med sig om någon landar på din mark, säger Angelica Billevik.
_349b23fada.jpg)
