Magra budgetförslag direkt till lantbruket

I sin första budget presenterade landsbygdsministern en rad förslag för landsbygden, men direkt till jord- och skogsbruket var förslagen få, skriver Lena Johansson.

Det är inte heller odelat positivt att reduktionsplikten sänks till EU-nivå, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Det var med fokus på landsbygden som Peter Kullgren (KD) presenterade sin första regeringsbudget. Däremot var det inte många av landsbygdsministerns budgetposter som handlade om lantbruk.

Dagen innan budgetpropositionen lades fram presenterade Kullgren tillsammans med infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) satsningar som skulle underlätta villkoren på landsbygden. En av dem riktade sig direkt till jord- och skogsbruket och gällde förlängd dieselskattesänkning för arbetsmaskiner till och med december 2023.

Kullgren lovade också att äganderätten för skog och mark ska stärkas, och att markägare vars ägande- och brukanderätt begränsas ska få ersättning. Men hur det ska ske kan regeringen inte säga något om förrän ett prejudicerande mål avgjorts i Högsta domstolen. 

Detsamma gäller den utlovade jakt- och viltvårdsmyndigheten. Den ska utredas innan det kan tas beslut om den blir av.

Även småskalig gårdsförsäljning av alkohol, som det nu finns en majoritet för i riksdagen, ska beredas vidare för att man ska vara säker på att det inte är ett hot mot Systembolaget. Det hjälper inte att samma sak redan utretts tre gånger.

Det är bra att Jordbruksverket får extra anslag, så att inte utbetalningskaoset av EU-ersättningar upprepar sig när resultatet av den senaste Cap-reformen ska genomföras efter årsskiftet. Fortsatt finansiering av Klimatklivet kan också gynna jordbruket, som hoppas kunna bidra med mer biogas. För närvarande ligger drygt 140 ansökningar om bidrag för biogastillverkning inne hos Klimatklivet. Huvuddelen är från lantbrukare. 

Och visst har även lantbruksföretagare glädje av förbättrat vägunderhåll, förstärkt reseavdrag och ökad utbyggnad av bredbandsnätet, men de hade nog önskat sig några fler skarpa förslag riktade direkt till jord- och skogsbruket. 

Till exempel var det en besvikelse att det inte blev någon höjning av krisstödet. Särskilt för de cirka 500 svenska gårdar som redan slagit i EUs stödtak på 55 000 euro. En medfinansiering av regeringen med 200 miljoner kronor hade betytt mycket, speciellt för animalieproducenter och växthusodlare som drabbats hårt av skenande kostnadsökningar.

Det är inte heller odelat positivt att reduktionsplikten sänks till EU-nivå. Sett på kort sikt innebär det lägre drivmedelspriser, men det kan också betyda minskade möjligheter för jord- och skogsbruket att producera förnybara drivmedel.

Dessutom gör den sänkta reduktionsplikten att Sveriges klimatutsläpp ökar. Enligt uppgift hade den förra regeringen tänkt använda Sveriges tidigare underskott av klimatgaser för att bibehålla avverkningen av skog. Men med en reduktionsplikt på EU-nivå försvinner den möjligheten.