Maskinhjälp sätter fart på äppleskörden
Äppelplockarmaskinen höjer produktionen i äppleskörden. Men det behövs tåligare äpplen och mer maskinutveckling i Sverige för göra äppleskörden mindre arbetsintensiv.
Äppelplockarmaskinen går långsamt mellan raderna på Solnäs gård utanför Lund. Tre personer på varje sida maskinen plockar röda fina aromaäpplen, som läggs på transportband i tre nivåer. Mjuka gummipinnar stöttar äpplena och borstar lägger försiktigt ned äpplena i en snurrande binge. När bingen är full sätter maskinen försiktigt ner den på marken och för fram nästa binge. Allt för att äpplena inte ska skadas under skörden.
”Plockningen måste anpassas efter äppelsort”
– Det gäller att plocka snabbt. Men inte för snabbt. Plockningen måste anpassas efter vad äpplesorten tål. Vi har två maskiner på Solnäs gård. I våra lite äldre odlingar i Kivik passar det inte med maskinhjälp i plockningen, säger Jan Flemming Jensen, odlingschef på Kiviks musteri.
Förr i tiden hade man stegar som man ställde mot äppleträden. Men det tar för lång tid. Då gjorde man träden mindre så att allt kunde plockas från marken, men då förlorade man istället skördekapacitet. Det blev för lite äpplen per hektar.
”Plockas mer i slutet på dagen”
I mer moderna odlingar, som på Solnäs gård, har man smalare och högre träd som måste stöttas av vajrar. Där kan plockarna åka på traktor, eller på en skördemaskin, vid sidan av träden och plocka i flera nivåer samtidigt och därmed plocka alla äpplen på ett träd i ett svep.
FAKTA: Zucal äppelplockarmaskin
Motor: Diesel Perkins 950 cc.
Bränsleförbrukning: 0,9 liter i timmen.
Drivning: Bakre eller ”All wheel drive".
Längd: 420 centimeter.
Bredd: 150 centimeter.
Markfrigång: 25 cm.
Transportband: 2 bakre och 2 främre 2,1 meter, 1 central 1 meter.
Plockare: 6 personer.
Produktion: 350 kg/h/person.
Höjd plattformar: Minimum 50 centimeter, maximum 220 centimeter.
Vikt: 2 300 Kg.
– Det är svårt att säga hur mycket arbete som sparas in med hjälp av maskinen. Men det plockas mer äpplen i slutet på dagen, eftersom man inte blir lika trött som när man går upp och ned för stegar eller bär på en tung plockpåse.
Högre och tunnare träd kan lägga all kraft på att producera frukt. Det har gjort att skördarna har ökat rejält genom åren. På 80- och 90-talet var man nöjd om man fick mellan 20 till 30 ton äpple per hektar.
Manuellt arbete i skörden
Nu vill äppleodlarna helst komma över 50 ton per hektar. Men det är fortfarande mycket manuellt arbete i skörden. Beskärning, gallring, skörd, packning, märkning sker till största delen för hand.
– Det hade varit bra om fler moment var helt automatiska. Lantbruket måste ha mer avancerade maskiner och jag tror att vi snart kommer att hitta sätt att skörda helt maskinellt. Det har testats i andra länder, men det är svårt med svenska äpplesorter. De är mer ömtåliga och har tunnare skal. I andra länder, som har äpplen med tjockare skal, skalar man ofta äpplen innan man äter dem. De äpplena kan man också hantera lite mer oförsiktigt.
Jan Flemming Jensen påpekar att en mer omild skörd även kan skada nästa års äppleanlag och det kan leda till lägre skördar. Det gäller också helautomatiska beskärningsmaskiner, som kan komma i framtiden.
”Kan göra grövre beskärning”
– Maskinerna kan göra en grövre beskärning som sen kan finjusteras manuellt. Men de lägre skördarna på grund av eventuella skador måste betala sig genom lägre kostnader för arbetet.
Det är rejält pressade marginaler för äppleodlare.
– På 40-talet fick odlaren samma kilopris för äpplena som plockarna hade i timlön. Det skulle innebära att vi idag skulle få 220 kronor kilot, men så är det absolut inte. Nu ligger priset till odlaren mellan 5 och 12 kronor kilot.
Egna försök pågår
Det behövs också mer forskning i Sverige, menar Jan Flemming Jensen. De flesta maskiner hämtas från utlandet och försöksstationerna för frukt- och grönsaksodlingar ligger nuförtiden i Holland eller Belgien.
– Vi får lita på vad de kommer fram till ute i övriga Europa. Men Sverige har ofta andra förhållanden och vi har tagit bort mycket av den forskning och utveckling som vi tidigare var kända för och som är viktig för branschen och för lantbruket.
Därför driver Kiviks Musteri och Solnäs gård ett stort antal egna försök tillsammans med SLU. De undersöker bland annat ogräsbekämpning utan Glyfosat, flytande näring i ekologisk odling, feromoneffekter på skadeinsekter och nya äppelsorter.