Matpriserna är fortfarande för låga
Jordbruket är tyvärr en bransch med små marginaler och fortfarande har inte de svenska matpriserna nått tillräckliga nivåer för att kompensera kostnadsökningarna, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Matpriserna är rekordhöga. Under andra kvartalet 2022 steg de svenska matpriserna med i genomsnitt 8,9 procent. Det är de största prisökningarna sedan 1980-talet. Och även om de globala priserna sjunkit den senaste tiden har det inte nått Sverige än.
Trots det sticker jag ut hakan och påstår att maten fortfarande är för billig. Med fortsatt höga priser på många insatsvaror, osäker tillgång på mineralgödsel och energikris är det omöjligt för svenska lantbrukare att nå lönsamhet om matpriserna sänks. Tvärtom behöver priset på vissa varor öka ytterligare. Enligt LRFs beräkningar gick det svenska jordbruket med ungefär 3 miljarder kronor i underskott redan i maj.
Det är naturligtvis ingen konsument som applåderar åt stigande matpriser, men kanske behöver vi lite till mans lägga om vår hushållsbudget. I dag lägger Medelsvensson cirka 12 procent av sin inkomst på mat. För 30 år sedan var motsvarande siffra 18 procent. I matinköpen räknas också sådant som godis, läsk och snacks in. Varor som tar allt större andel av hushållens matutgifter, och som inte ökat i pris den senaste tiden.
Ett annat tecken på att maten ännu inte är för dyr är att svensken förra året slängde 17 kilo mat per person. Var tredje matkasse som köps kastas. Finns det tydligare tecken på att vi inte värdesätter maten ordentligt? Matsvinnet är inte bara en belastning på miljön och klimatet. Det är också respektlöst mot den som med hårt arbete producerat maten. Och mot de djur som slaktats för att bli föda.
Samtidigt är prisökningarna på mat en balansgång. Var går gränsen för när konsumenterna överger det dyrare svenska, närproducerade och ekologiska och i stället köper importerad lågprismat? Redan nu vittnar handeln om att försäljningen av butikernas egna varumärken ökar på bekostnad av dyrare matvaror. Kundernas logik är dock inte helt självklar. Det är ett ofta använts exempel, men om konsumenterna är beredda att betala 25 kronor för buteljerat kranvatten kan inte 15 kronor för en liter mjölk vara för dyrt.
Prognoser visar att de svenska matpriserna kommer att ha gått upp med minst tio procent till årsskiftet, men mycket är fortfarande osäkert. Hur blir skörden och därmed världsmarknadspriset på spannmål, vad händer i Ukrainakriget och hur blir tillgången på energi? Allt faktorer som också påverkar våra matpriser.
Jordbruket är tyvärr en bransch med små marginaler och fortfarande har inte de svenska matpriserna nått tillräckliga nivåer för att kompensera kostnadsökningarna. Så förhoppningsvis kan vi räkna med dyrare mat under hösten.