"Men man vill veta vad man betalar för"

Det är företagen som ska bära kommunernas tillsynsavgifter för livsmedelshanteringen, det är lagstyrt och gäller för alla. Storleken på avgifterna avgörs av hur hög risk företaget bär. Den står sedan i proportion till antalet kontroller och kostnaden. Men många företag klagar på att de betalar tillsynsavgiften utan att några kontroller utförs. I Rättviks kommun betalar nu livsmedelsföretagarna en årlig fast avgift.

– Min erfarenhet är att företag inte har något emot att bli kontrollerade. Det blir som en kvalitetsstämpel. Men man vill veta vad man betalar för, säger Martin Clarstedt, den andra initiativtagaren till konceptet och chef för miljö- och byggenheten i Rättviks kommun.

Duon drog i gång Tillsyn & Tillväxt för några år sedan. Målet är att skapa ett bra miljömässigt hållbart tillväxtklimat i Rättviks kommun.

Centralt är kommunikationen med företagarna. Martin berättar om en erfarenhet från en färgaffär där han praktiserade under sin studietid. Ett antal färgburkar var felmärkta, vilket var allvarligt, men som berodde på leverantören. Och trots att företagaren rättade till felet, skickade kommunen ut en saftig straffavgift.

– Visst är det företagarens ansvar att hålla koll på lagar och regler. Men jag reagerade på kompromisslösheten, säger Martin Clarstedt.

Att hjälpa företagare att göra rätt är en central del i Tillväxt och Tillsyn, eller "rättviksmodellen" som den kommit att kallas, och numera arbetar man efter en rättelsetrappa som bygger på kommunikation och dialog.

– Seriösa människor vill göra rätt. Med rättelsetrappan ger vi företagarna förtroende samtidigt som vi är tydliga i våra krav. På så sätt skapar vi grunden för en sund tillväxt, vi måste börja prata med varandra och få mer sunt förnuft i regeltillämpningen menar Markus Svensson.

Företagarna uppskattar kommunens arbete. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet låg Rättviks kommun 2009 på plats 240 bland Sveriges 290 kommuner. I den senaste mätningen hade man klättrat till plats 111.

Anders Johannesson som arbetar med företagsutveckling på LRF välkomnar ett koncept som bygger på kommunikation och förståelse. Myndigheters tillsynsverksamhet är en källa till återkommande konflikter mellan företag och myndigheter. Företagarna känner sig ofta missförstådda medan tjänstemännen hävdar att de bara upprätthåller lagen. Ett stort problem har varit det stuprörstänk som utvecklats och vilket försvårat kommunikationen. Därför menar Anders Johannesson, som arbetar med företagsutveckling på LRF, att Rättviksmodellen är unik eftersom den understryker dialog.

– Konceptet bygger på dialog och respekt för företagarna. Något som vi efterlyst länge. Det är ett avstamp för företags- och landsbygdsutveckling, säger Anders Johannesson.

Ett exempel på att man från kommunens sida försöker rätta sig mer efter företagen är att man är noga med skicka ut fakturorna för tillsynsavgiften till företagen när man vet att de har pengar i kassan.

– Det finns mycket turistföretag i Rättvik. De har inga pengar i början av säsongen. Därför ser man till att skicka ut fakturorna efter sommaren. Det visar lite på eftertanken i den här modellen, menar Anders Johannesson.

undefined