Arne Lindström: ”Mer värt med en gräsmatta än att producera mat”

Motorväg byggs på förstklassig åkermark i Röbäck söder om Umeå, men markägarna får bara ersättning för en bråkdel av vad matjorden är värd. Resten tillfaller en underleverantör till Trafikverket. – Vi känner oss ju fullkomligt bestulna, säger lantbrukaren Arne Lindström.

Arne Lindström är en av fem markägare som berörs av vägbygget.
Arne Lindström är en av fem markägare som berörs av vägbygget. FOTO: ULF JOHANSSON

Fem privata markägare och knappt fem hektar åkermark berörs av vägbygget. Matjorden har enligt Arne Lindström redan schaktats bort från väglinjen och ligger i tjocka strängar intill kornfälten.

Matjorden tillhör entreprenören

För den förlorade åkermarken har de erbjudits en ersättning om 50 000 kronor per hektar. Sedan marken klassats om till vägmark tillhör matjorden Trafikverkets entreprenör, vilket både är lagenligt och överensstämmer med Trafikverkets upphandling. Det gör att det är fritt fram för entreprenören att sälja matjorden till ett marknadspris på minst 250 000 kronor per hektar, alltså fem till sex gånger mer än betalningen för åkermarken. Lantbrukarna vill se en ändring av regelverket.

– Regeln är ju till för att man inte ska kunna göra tomtmark av åkern. Men problemet är ju att någon tar marken ifrån oss och att vi inte blir tillräckligt ersatta för det, säger Arne Lindström.

Lantbrukets lönsamhet

Trafikverkets ersättning bygger på en kalkyl om lönsamheten i pågående markanvändning. Ersättningen blir låg då jordbruket bedöms ha låg lönsamhet och då åkermark är förhållandevis lågt värderad i norra Sverige. I en växande stad som Umeå blir däremot matjorden värd betydligt mer som gräsmattor eller i planteringar.

– Vi blir drabbade av jordbrukets dåliga lönsamhet även i nästa led, och de tar värdet av flera generationers uppbyggnad av en bördig matjord. Det är absurt.

Var inte informerade

Lantbrukarna själva hade inte kunnat schakta bort matjorden innan marken löstes in av Trafikverket. Då hade de behövt tillstånd om täktverksamhet, vilket länsstyrelsen inte tillåter på produktiv åkermark. När marken däremot klassats om till vägmark gäller ett annat regelverk.

Enligt Arne Lindström var markägarna inte informerade om att matjorden skulle tas bort. Det fick de veta först när det stod grävmaskiner där.

– Det var en väldigt lång process tills det beslutades att det skulle bli en väg där, men sen har det gått fort. För fort.

Mer värt med gräsmatta

Arne Lindström jämför åkermarkens marknadsvärde och brukningsvärde med livvärde och slaktvärde på djur.

– Livvärdet är ju mycket högre än slaktvärdet, men med jordbruksmark är det tvärtom. Det är alltså mer värt med en gräsmatta än att producera mat.

Följer lagen

– Vi ersätter i enlighet med expropriationslagen. När vi behöver bygga en väg och tar mark i anspråk med stöd av väglagen, då får vi ta till vara på det som finns på marken, säger Annika Forslund, chef på Trafikverkets enhet för markförhandling och plansamordning.

Ersättningsnivåerna baseras på fastighetens värdeminskning och kan skilja sig mycket beroende på var i landet marken finns eller vilken typ av mark det gäller.

Det är ändå livsmedel som producerats på marken och jorden har ju tillhört bönderna. Kan det inte finnas skäl för en lagändring eller uppdatering av ersättningsnivåerna?

– Vi är skyldiga att följa den lag som finns, det är inte vårt jobb att förändra lagen. Vi tar hänsyn till fastighetens minskning i värde och ersätter enligt de principer som finns för det.

FAKTA: Expropriationslagen

Markägare får intrångsersättning motsvarande marknadsvärdesminskningen på fastigheten samt ersättning om markägaren lidit annan skada, t.ex. grödskada, kostnader för flytt eller tillfälligt boende. Expropriationslagstiftningen uppdaterades 2010 och sedan dess får de även 25 procent på intrångsersättningen.

LÄS MER: ”Tänk på sjunde budet, trafikverket”

Lindahl (C) vill jobba för en Lagändring

Nej till Örebro kommun - får inte bebygga åkermark

Slå vakt om åkermarken - den behövs för lantbruket