Jordbruksverket har tagit fram tre förslag om hur landsbygdsprogrammet ska finansieras 2021-2022: en bibehållen budget, en minskning med 15 procent respektive 30 procent. ”Det hade varit smakligt om Jordbruksverket även hade tittat på en ökning av budgeten”, säger Sofia Björnsson, expert på jordbrukspolitik och landsbygdsutveckling hos LRF.
Jordbruksverket har i sitt förslag till regeringen presenterat tre budgetscenarier: bibehållen budget, en minskning med 15 procent, eller i värsta fall en minskning med 30 procent.
Tydligt är dock att myndigheten anser att Livsmedelsstrategin och jordbrukets miljöarbete ska stå i fokus för landsbygdsprogrammet 2021-2022. Det innebär att miljöersättningar (till exempel pengar till våtmarker), kompensationsstöd och ekologisk produktion ska prioriteras högt.
I samtliga scenarier föreslås därför att jordbrukarstödet ska vara drygt 3,2 miljarder kronor.
– Det är bra att jordbrukarstödet prioriteras, något som vi på LRF ser väldigt positivt på. Däremot hade det varit smakligt om Jordbruksverket även hade tittat på en ökning av budgeten, säger Sofia Björnsson.
– Det är stora beting för lantbruket att leva upp till när det gäller att försörja Sverige med mat, så en höjning hade varit väldigt befogad. Menar man allvar från regeringens sida med livsmedelsstrategin, och att verka för lantbrukets internationella konkurrenskraft och hållbarhetsarbete - då är en bibehållen eller höjd budget mycket viktig.
Jordbruksverket förslår att landsbygdsprogrammet ska bli smalare, vassare och enklare. Detta genom att ta bort ett stort antal mindre åtgärder och stöd som har lagt hinder i vägen för genomförandet, ökat de administrativa kostnaderna och försenat utbetalningar av stöd.
Däribland vill man lyfta finansieringen av bredbandsinstallation och rovdjursavvisande stängsel och i stället låta det hanteras av den nationella budgeten.
– De delarna står vi generellt bakom; vi tycker att det kan hanteras utanför Cap. Men sedan gäller det ju att det finns pengar för dessa åtgärder, kommenterar Sofia Björnsson.
En sänkning av stödet med 15 procent skulle vara besvärligt, men hanterbart. Däremot kan LRF inte se hur landsbygdsprogrammet skulle klara av en 30-procentig sänkning.
– Det blir en enorm förändring, säger Sofia Björnsson. Det skulle få förödande konsekvenser, det är min absoluta bedömning. Många delar som behöver utvecklingskraft blir helt utan stöd.
Om inte tillräckliga medel avsätts från EU-budgeten till det svenska landsbygdsprogrammet, så anser LRF att regeringen och riksdagen måste skjuta till ytterligare medel.
– Vi behöver i så fall nationell medfinansiering så vi inte hamnar i läget att vi tvingas minska programmet med 30 procent och jordbruket tappar i konkurrenskraft mot övriga EU.
– Näringsdepartementet har gett Jordbruksverket i uppdrag att i egenskap av förvaltande myndighet för landsbygdsprogrammet att lämna förslag på hur nuvarande landsbygdsprogram bör förlängas under övergångsperioden.
– Prioritet bör ges till stöd till kompetensutveckling, rådgivning och samarbete, samt till investeringar för jordbrukets konkurrenskraft och miljöinvesteringar till våtmarker.
– Fokus ska vara på livsmedelsstrategin, inklusive miljömålen. De åtgärder som föreslås ska på ett effektivt sätt bidra till livsmedelsstrategins mål, relevanta miljömål och samtidigt även bidra till landsbygdernas utveckling på många sätt.
– Jordbrukarstöden i landsbygdsprogrammet (bland annat miljöersättningar, kompensationsstöd, ekologisk produktion) bör prioriteras högt, både för jordbrukets konkurrenskraft och jordbrukets bidrag till miljönytta och minskad miljöpåverkan.
– Färre projekt- och företagsstöd ger ett enklare och effektivare program. Detta genom att hela områden tas bort från programmet, som stöd till skogliga åtgärder, bredband, service och flera andra stöd för mer allmän landsbygdsutveckling. Miljöinvesteringar med liten efterfrågan föreslås också tas bort.
– Hur pengarna bör fördelas mellan olika åtgärder beror på vilken budget som kommer att tillföras till landsbygdsprogrammet under förlängningsåren. Jordbruksverkets förslag utgår från tre olika budgetnivåer:
1. En budgetnivå som motsvarar nuvarande nivå, det vill säga en oförändrad årsbudget jämfört med en genomsnittlig årsbudget under åren 2014-2020.
2. En budgetnivå som är 15 procent lägre än nuvarande nivå.
3. En budgetnivå som är 30 procent lägre än nuvarande nivå.
Källa: Jordbruksverket
