Myndighetschefen: Vi behöver mer tid och resurser
Brist på tid och resurser är en av förklaringarna till den låga andelen KMV-klassade vattenförekomster i Sverige, menar vattenvårdsdirektör Joakim Kruse.
Joakim Kruse är chef för Vattenmyndigheten för region Bottenhavet och den kanske mest inflytelserike av landets fem vattenvårdsdirektörer. Han menar att de största kritikerna i samrådet skjuter bredvid målet.
– Som myndighet måste vi följa lagstiftning och regleringsbrev, inte politiska styrsignaler. När vi skickade ut samrådsunderlaget den 2 maj var propositionen om vattenmiljö och vattenkraft fortfarande inte antagen, säger Joakim Kruse.
Varför är en så låg andel av de svenska vattenförekomsterna KMV-klassade?
– Det finns flera orsaker. Dels har Sverige i särklass mest vatten inom EU och dels har vi valt att som ett första steg fokusera på vattenkraft som påverkansorsak. I andra länder har man KMV-klassat till exempel översvämningsskydd och markavvattningar i jordbrukslandskap. Men det handlar också vilka resurser vi har till förfogande, säger Joakim Kruse.
Hur ser du på kritiken att ni inte tar lokala och regionala hänsyn till olika vattenverksamheters betydelse?
– Vi är medvetna om argumenten och får återkomma till frågan. Men grundförutsättningen för KMV är en kraftig och permanent karaktärsförändring av vattenmiljön och det kan vara så att småskalig vattenkraft inte uppfyller den, menar Joakim Kruse.
Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten har satt en övre gräns för produktionsbortfallet av nuvarande vattenkraft till 1,5 TWh, men Vattenmyndigheterna vill gå mycket längre och föreslår ett fyra gånger så stort bortfall.
Är det rimligt?
– Vi har gjort vår avvägning mellan naturvärden och energiproduktion men har inte tagit slutgiltig ställning. Vi får återkomma även där, säger Joakim Kruse.