Myrarna växer igen
Landets myrar håller på att växa igen. Blåbärsriset växer in på myrarna och träden likaså, och det ser likadant ut över hela landet.
En ny kartläggning visar att landets myrar växer igen. Temperaturhöjning är en av förklaringarna.
– Omvandlingen av de öppna myrarna mot skogsmark beror troligen på att klimatet blivit varmare och på nedfallet av kväve. Eftersom kvävedepositionen är större i södra Sverige hade vi förväntat oss en snabbare förändring där, men så är inte fallet. Det kan bero på att förändringen också beror på klimatförändringen som är något mer påtaglig i norra Sverige, säger Per-Ola Hedwall, SLU, som är en av flera forskare i studien.
Allt mer ris
Landets skogar har kartlagts sedan 1920-talet och där finns ett unikt material att undersöka. När det gäller forskningen på myrarna är utgångspunkten 2 200 provytor på vardera 100 kvadratmeter. Allt mer blåbärsris, kråkbär och odon har noterats medan gräs och halvgräs minskar.
En definition på myrar är att den skogliga tillväxten är under en kubikmeter per hektar och år. Det höga vattenståndet i myrarna gör att organiskt material inte bryts ner, och det hämmar bildandet av kväve.
Går fort
Stigande temperatur och nedfall av kväve gör att vatten avdunstar och växtlighet ökar. Då tar träd och buskar upp ännu mer vatten och så är bollen i rullning.
– Då väl processen är igång går det fortare och fortare. Och nu kan vi tydligt se att något är på gång. Mängden träd ökar. Under perioden har trädens grundyta ökat med 50 procent i södra Sverige och fördubblats i norr. Det handlar förstås om väldigt små tal, jämfört med den produktiva skogsmarken, men det intressanta är förändringen.
Tätare skog
Den produktiva skogen blir tätare och mörkare, vilket gör att blåbär och annat bärris minskar. Om de öppna myrarna börjar växa igen får det betydelse för skogslandskapet.
– Frågan är vilken betydelse ökat bete från älg och rådjur har på risväxterna. Med tanke på att djuren gärna vistas på myrarna och att vi där noterar en ökning av bärriset kan vi anta att beteseffekten inte har någon avgörande betydelse, säger Per-Ola Hedwall.
Inte balanserar
Nu vill forskarna titta vidare på om detta har betydelse för klimatet. Visserligen binder träd mer kol, men det kanske ändå inte balanserar utsläppen som ökar om vattennivåerna minskar och ansamlingen av torv börjar brytas ner.