Naturnära skogsbruk kan ge mer
För de flesta skogsägare handlar det om att få så hög avkastning per hektar till så låg kostnad som möjligt. Då passar det naturnära skogsbruket bra, menar skogskonsulten Martin Jentzen.
För de flesta skogsägare handlar det om att få så hög avkastning per hektar till så låg kostnad som möjligt. Då passar det naturnära skogsbruket bra, menar skogskonsulten Martin Jentzen.
Det kan finnas många skäl till att tillämpa ett annat skogsbruk än det traditionella. Många skogsägare är nyfikna på andra skötselsystem för att testa om man kan öka kassaflödet eller om det går att få en större timmerandel vid avverkningar. Andra vill kanske skapa ett skogsbruk utan hyggen för naturupplevelsen eller för den biologiska mångfalden.
– Jag frågar främst vad skogsägaren vill uppnå med sitt skogsägande. Den traditionella modellen kanske inte passar alla, säger Martin Jentzen.
Martin Jentzen bor på en gård utanför Munkedal i Bohuslän och arbetar som fristående konsult i skogsbruksfrågor och naturnära skogsbruk. Nyligen fick han och kollegan Mikael Karlsson Naturskyddsföreningens Skogspris för sitt arbete med att främja hyggesfria skogsbruksmetoder.
– Det var en positiv överraskning men annars är Naturskyddsföreningen lite försiktiga i att ta ställning för de skötselmetoder som jag arbetar för. Vill man få till en förändring måste man också peka på vilka metoder som man tycker är bra.
Det naturnära skogsbruket handlar främst om att undersöka vad som växer naturligt på en plats och hur man kan stödja den processen. I stora delar av Sverige är skog den naturliga växttypen och då gäller det att ta reda på vilka träd som växer bäst på just den platsen.
– Kommer jag ut till en skogsägare som tror att vi människor är smartare än miljontals år av evolution är vi kanske inte rätt samarbetspartners.
I dag är trakthyggesbruk med stora kalavverkningar och föryngring med köpta plantor det som de flesta inom skogsnäringen rekommenderar skogsägare.
– Dagens skogsbruk är som klippt och skuren för pappersindustrin. Det är den ekonomiskt starkaste parten. Samtidigt som det är den produkt som är minst intressant för skogsägaren eftersom massaveden är sämst betald.
Ett motargument mot det naturnära skogsbruket brukar vara att de flesta skogar i Sverige innehåller träd i samma ålder och att man måste omskapa skogen till en fullskiktad skog med träd i olika åldrar och storlekar. Men Martin Jentzen menar att det inte är nödvändigt.
– Då är man fast i en tanke att det bara kan finnas två skogsbrukssystem. Det traditionella trakthyggesbruket eller ett fullskiktat blädningsbruk, där man hugger enstaka träd. Men de flesta naturliga skogar är varken det ena eller andra. Där följer en generation träd en annan generation och de blir då i praktiken tvåskiktade.
I dag är nuvärdesberäkningar standardmodellen om man vill beräkna lönsamheten för en viss skötselmodell.
– I nuvärdesberäkningar är intäkter i framtiden mindre värda och kostnader i framtiden mindre besvärande. Men jag tror inte att det är ett relevant sätt att tänka för de flesta skogsägare. Ett naturnära skogsbruk kan ge mer reda pengar in i verksamheten i dag. Och det är dem man betalar räkningarna med.