Naturvårdsverket har startat ett arbete med att kartlägga potentiella betesmarker i skogs- och mellanbygd. Syftet är att genom större arealer öka lönsamheten för lantbruket med målet att få fler att satsa på djurhållning.
Sedan 1951 har en miljon hektar åker och betesmark lagts ner i landets skogs- och mellanbygder. Men nedlagda åkrar och igenväxta betesmarker skulle kunna bli en resurs för lantbruket – och därmed för naturvården.
Det är tanken bakom det arbete som nu påbörjats på Naturvårdsverket. Arbetet innebär att sammanfoga kartor på befintliga öppna marker med kartor på mark som relativt enkelt skulle gå att restaurera eller omvandla till betesmark igen. Även historiskt kartmaterial för att hitta gammal åker- och betesmark ingår i analysen. Bilden man då får fram visar hur en tänkt utvidgning av betesfållor kan se ut på gårdsnivå.
Planen är att länsstyrelserna därefter i dialog med enskilda lantbrukare ska kunna föreslå hur en potentiell ökning av betesmarkerna kan gå till.
– Det kan handla om att röja, gallra eller slutavverka marker för att föra samman kluster av tidigare brukad mark till större betesarealer. Förhoppningen är att ökad kunskap om möjligheterna kommer att göra fler lantbrukare intresserade av att bibehålla och utveckla köttproduktionen i framtiden, säger Göran Blom, handläggare på Naturvårdsverket.
Idén kommer från ett forskningsprojekt på SLU i Skara som visat att köttproduktion kan bli lönsam i vissa områden om man omvandlar nedlagd jordbruksmark och intilliggande skog till ny större sammanhängande betesmarker.
Drygt sju procent av Sveriges yta består av jordbruksmark. Men arealen är ojämnt fördelad över landet, från 45 procent i Skåne till mindre än 5 procent i Dalarna och norrut. Rekordet innehas av Trelleborgs kommun med 83 procent jordbruksmark.
Källa: SCB
Naturvårdsverkets uppdrag gäller skogs- och mellanbygd, dit stora delar av Svealand och Götaland räknas, bland annat Småland, Västra Götaland och Bergslagen, men även delar av norra Sverige.
– Det är här vi ser att djurhållningen, trots alla stödåtgärder, riskerar att försvinna på grund av dålig lönsamhet. Följden blir att det öppna, varierade landskapet vittrar sönder. I skogsbygden är det ofta bara små öppna fragment kvar, säger Göran Blom.
För att klara lönsamheten på djurgårdar i dessa trakter krävs stora enheter. Men ofta stupar en expansion på att det varken finns mark att köpa eller arrendera. Myndigheten hoppas att återskapandet av större sammanhängande betesmarker därför kan bli ett attraktivt alternativ. Särskilt intressant för Naturvårdsverket är bevarandet av så kallad naturbetesmark, det vill säga betesmark som aldrig tidigare varit åker.
– Det handlar om olika naturtyper som har många mer eller mindre hotade arter som har svårt att klara sig någon annanstans. Och ska det finnas naturbetesmarker kvar måste det förstås finnas djur, och ska det finnas djur måste det finnas jordbruksföretag, så enkelt är det. Därför är vår inriktning att stärka företagens möjligheter att hålla djur i de här områdena, förklarar Göran Blom.
Om allt går enligt planen ska Naturvårdsverkets kartläggning vara klar till sommaren.
LÄS MER: Stadigt uppåt för andelen betesmark
