Fabian Lyman är lantbrukare i inte mindre än 19:e generationen på Mälby gård i Finsta utanför Rimbo. Där har han och hans fru cirka 3 000 blåbärsbuskar och ett självverksamt skogsbruk med egen förädling av trävaror.
Fabian Lyman har varit verksam i LRF Rimbo-Rö lokalavdelning och i Norrtälje kommungrupp. Vid LRF Mälardalens regionstämma i mars i år valdes han in som ledamot i regionstyrelsen på två år.
Vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat?– Äganderätt och skog. Vi har stora utmaningar i skogen där äganderätten hotas kopiöst från många olika håll med begränsningar av nyttjandet och brukandet. Det finns människor som missbrukar systemet med överprövningar och överbelastar Skogsstyrelsen med det ena och det andra som förhindrar avverkningar och orsakar jätteproblem för privata skogsägare. Det här sker helt utan eftertanke från samhällets sida om kompensation.
Några andra frågor där du vill se förändringar?– Viltskadorna, det finns ingen annan bransch som skulle acceptera ett sådant abnormt produktionsbortfall som man får utstå inom de gröna näringarna för att vi inte har bra skyddsjakt och fungerande reglering av viltstammarna. Det kan ju bli 30-procentiga produktionsbortfall på ett fält bara för att du har mycket dovhjort till exempel. Ytterligare en viktig fråga är affärsutveckling och tillväxt. Vi behöver en god beredskap och det förutsätter ett konkurrenskraftigt jordbruk. Här finns det en uppsjö av försvårande regler och en lång rad hinder.
Ålder: 47 år.
Bor: Rimbo-Finsta cirka 2 mil väster om centrala Norrtälje.
Familj: Fru, två barn i övre tonåren.
Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik.
Inriktning på gården: Nischad bärodling samt skogsbruk och förädling av trävaror.
Areal: Totalt cirka 120 hektar, varav 70 hektar skog, mestadels tall.
– Det finns alltid mycket mer att göra så klart men jag upplever att lantbrukare är en otroligt skicklig yrkeskår i att driva och optimera utifrån de förutsättningar de har. Det finns ett stort mått av uppfinningsrikedom i branschen.
På din gård bedriver du och din fru blåbärsodling, berätta.– Det är en spännande gröda och det kan liknas vid vinodling. En blåbärsbuske kan leva och vara produktiv i mer än hundra år. Etableringsperioden är sex till åtta år men sedan har man en kultur som med regelbunden beskärning fortsätter att producera under oerhört lång tid.
Är det amerikanska blåbär ni har?– Ja, det är det, omkring 3 000 buskar på en och en halv hektar. Odlingen har stått i sex år nu och vi hoppas att den ska ge runt 10 ton om året. Självförsörjningsgraden på blåbär i Sverige är endast cirka 5 procent och vi är alltså inte i närheten av att själva kunna tillgodose efterfrågan.
Er gård ligger på ungefär samma breddgrad som Norrtälje. Är inte klimatet där i kallaste laget för blåbärsodling?– Det är precis på gränsen och oerhört utmanande. Vår blåbärsodling är den nordligaste i Sverige som jag känner till. Vi har tyvärr stora problem med svamp i odlingen. Att vi har slagit in på den här vägen grundar sig dels i en marknadsanalys som visar på mycket stor efterfrågan på svenskodlat dels i att den här långa odlingskulturen är väldigt lockande.
Vilka är försäljningskanalerna?– Vår ursprungliga plan var att rikta in oss mot dagligvaruhandeln men när vi började få skörd testade vi med självplock och det har varit så oerhört populärt så det är det sättet vi säljer på. Människor sköter sig fint och det blir liv och rörelse i gårdsbilden under några veckor.
På gården har ni också ett eget sågverk och hyvleri. Vad produceras där?– Det är mycket specialsortiment i anpassade dimensioner. Vi arbetar med kärnfuru och framställer bland annat trallvirke som fungerar utmärkt som ersättare för tryckimpregnerat. Till det kommer byggnadsvårdsvirke som vindskivor och taknockar till exempel. Det här säljer vi till människor som renoverar gamla torp och kulturbyggnader.
Du är civilingenjör och parallellt med verksamheten på gården arbetar du på teknikkonsultföretaget Afry där du leder ungefär 450 personer. Vad innebär det arbetet?– Det handlar om att leverera bra teknikkonsulttjänster mot de delar i inte minst offentlig sektor som investerar i stärkt beredskap. Vi arbetar både mot den militära och den civila försvarssidan och med att stärka både fysisk och digital infrastruktur för att ge landet bättre motståndskraft.
En strävan som ligger i tiden.– Definitivt så. Det här var inte ett område man arbetade med så mycket för säg tio år sedan.
Hur går det att kombinera ett så krävande arbete med att hålla i gång din egen företagsverksamhet hemmavid?– Det är en balans förstås men så länge det är uppgifter man tycker är roliga så hittar man tiden. Jag tillbringar väldigt mycket hellre en vecka hemma i skogen än på stranden i Thailand, säger Fabian Lyman.
