Nu måste regeringen ställa upp för lantbruket

Om Sverige ska få ut maximaltav sitt jordbruk, som statsministern önskat, måste regeringen göra sitt till och uppvärdera jordbrukets betydelse för hela samhället.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Bomber och raketer faller över civilbefolkningen i Ukraina och EU kallade till extra toppmöte. Där enades regeringscheferna om att Europa ska bli mer självförsörjande på bland annat mat. "Här måste vi tänka så att vi får ut maximalt från vår jordbruksareal", sa Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) efteråt.

Samtidigt går svenska bönder, och en del av deras europeiska kollegor, på knäna. Smärtgränsen är för länge sedan nådd vad det gäller skenande el-, diesel-, foder- och gödselpriser. Och när vårbruket nu drar igång ökar utgifterna ytterligare för den redan hårt ansträngda basnäringen.

Det talas om Putinpriser på drivmedel, och det är förvisso sant att kriget i Ukraina fått råoljepriset att rusa i höjden. Men Sverige hade redan dessförinnan världens högsta dieselpris. Så även om världsmarknadspriset på diesel sjunker är situationen allt annat än stabil.

Före jul bedömde LRF att lantbrukets kostnader för el, diesel, mineralgödsel och foder hade ökat med drygt fyra miljarder på årsbasis. Nu är motsvarande siffra över tio miljarder, sedan bland annat gödselfabriker i Ryssland och Ukraina stängts. Den stödmiljard som regeringen utlovat är för länge sedan intecknad, och den ska dessutom inte betalas ut förrän i juli.

Effekterna av krig och sanktioner har svenska politiker svårt att göra något åt, men det finns också inhemska skatter och pålagor som fördyrar. Finansminister Mikael Damberg lovar höjt reseavdraget, men det hjälper inte bönder, åkerier eller maskinentreprenörer som är tvingade att köra i tjänsten. Och som oftast inte har något annat val än att köra på diesel. Att köra på miljöbränslet HVO är ännu dyrare.

Visserligen ska lantbrukarnas återbetalning på dieselskatten öka, men det räcker inte och löser inte heller grundproblemet. Regeringen måste i stället helt slopa skatten på diesel och halvera reduktionsplikten. Det är inte läge för Sverige att nu vara hela världens miljö- och klimatsamvete. Dessutom bör straffavgiften inom reduktionsplikten – som drabbar företag som inte når upp till kraven – tillfälligt tas bort.

Görs inte detta inom kort kommer många lantbruksföretag att gå i konkurs och Sveriges självförsörjningsgrad sjunker kraftigt i stället för att höjas. Dessutom försvinner sysselsättning och arbetsplatser för slakterier, mejerier och andra industrier som är beroende av svensk animalieproduktion och växtodling.

Om Sverige ska få ut maximalt av sin jordbruksareal, som statsministern önskade, måste regeringen göra sitt till. Då måste politikerna uppvärdera jordbrukets betydelse och inse att åtgärder för att stärka livsmedelsproduktionen är inte ett stöd till bönderna, utan ett stöd till hela samhället.