1 juli 2018 infördes en ny förvaltningslag. Enligt Anna Treschow, LRF Skogsägarnas rättspolitiska expert, kan det ha haft betydelse för att två förvaltningsrätter på kort tid gjort en helt ny bedömning av möjligheterna att överklaga registreringar av nyckelbiotoper.
Hittills har Skogsstyrelsen hävdat att nyckelbiotopsregistreringar bara är ett kunskapsunderlag och att registreringen därför inte ska betraktas som ett beslut.
Under de senaste åren har flera förvaltningsrätter tagit ställning till möjligheten att överklaga nyckelbiotopsregistreringar och i samtliga fall kommit fram till att registreringen inte är något beslut och därför inte går att överklaga. Saken har aldrig prövats i någon högre instans.
Men i mitten av februari kom förvaltningsrätten i Jönköping fram till en annan slutsats. De slog i ett beslut fast att registreringen av en nyckelbiotop är att betrakta som en överklagbar myndighetsutövning. Nyligen beslutade förvaltningsrätten i Malmö samma sak, men gick dessutom ett steg längre när de beslutade att tre nyckelbiotoper som registrerats av Skogsstyrelsen ska avregistreras.
Anledningen till förvaltningsrätternas nya tolkning kan enligt Anna Treschow, LRF Skogsägarnas rättspolitiska expert, vara den nya förvaltningslag som trädde i kraft 1 juli 2018.
– I den nya förvaltningslagen är man tydligare med att en hantering som får en normerande och ingripande effekt för den enskilde definitivt är överklagbart. Det var det egentligen även tidigare, men med den nya lagen blev det mycket tydligare, säger Anna Treschow.
Enligt Anna Treschow slår förvaltningsrätten i Malmö dessutom fast att den ärendehandläggning som Skogsstyrelsen ägnar sig åt i fråga om registrering av nyckelbiotoper innebär ett sådant ingrepp i den enskildes äganderätt att dess maktutövning, enligt regeringsformens bestämmelser, kräver stöd i lag, förordning eller efter delegation myndighetsföreskrift.
– Nyckelbiotopsregistreringen undanröjs därför att Skogsstyrelsen saknar erforderligt författningsstöd. Att det blir olika utfall vid olika överklaganden kan bero på omständigheter i de enskilda fallen eller på att man lagt upp sin överklagan på lite olika sätt, säger Anna Treschow.
Anna Treschow menar också att den nya förvaltningslagen även har tydligare krav på att det vid all myndighetsutövning måste göras en proportionalitetsbedömning. Det vill säga att syftet med myndighetsutövningen måste uppfyllas och det staten vinner måste vägas mot konsekvenserna för den enskilde.
– Det är dock inget som har prövats i de här fallen, men det kan komma att få betydelse i framtiden, säger hon.
