SLU har tagit fram ett nytt underlag till referensnivå för skog som ska säkerställa att kolsänkan i skogen bibehålls eller ökas i enlighet med Parisavtalet. Den viktigaste skillnaden jämfört med det tidigare förslaget är att en lägre avverkningsnivå nu har antagits.
Det förslag som Sverige överlämnade i början av 2019 till EU-kommissionen fick inte godkänt. Efter granskning lämnade kommissionen rekommendationer för hur referensnivån borde ändras för att bättre tillmötesgå förordningskraven i den så kallade LULUCF-förordningen (Land Use, Land Use Change and Forestry),
Enligt den nya referensnivån har upptaget beräknats till 39 343 kt koldioxid-ekvivalenter per år för 2021–2025. Av denna totalsiffra står upptaget i levande biomassa för 30 236 kt koldioxid-ekvivalenter per år.
Avverkningarna i referensnivån speglar förhållandena under 2000–2009, då bland annat stormarna Gudrun och Per bidrog till hög avverkning. Detta innebär enligt SLU att avverkningarna i referensnivån är högre än den varit under de senaste åren.
Den beräknade avverkningen i början av simuleringen år 2010 var 85,5 skogskubikmeter per år och under 2021–2025 var den 87,7 skogskubikmeter per år.
SLU skriver i sitt nya underlag att avverkningsvolymerna i skogarna kan tillåtas att öka inom ramen för referensnivån så länge tillväxten fortsätter att öka. Särskilda undantagsregler kan ge ytterligare möjligheter till avverkningsökningar.
– En slutsats är att svensk skog, inom ramen för den skogliga referensnivån, kan fortsätta bidra med klimatnytta både genom en stor inlagring av koldioxid från atmosfären och genom att leverera en ökande mängd förnybar råvara, säger Johan Stendahl från SLU, som har lett projektet.
Regeringen beslutar om det slutgiltiga förslaget på referensnivå i slutet av 2019.
Referensnivån har beräknats med det skogliga modelleringsverktyget Heureka för ungefär 30 000 provytor runt om i Sveriges skogar. Resultaten visar hur skogens växthusgasbalans utvecklas över tiden med start år 2010 om man antar samma skogsbruk som gällde under 2000–2009. Statistik från Riksskogstaxeringen om historisk tillväxt och avverkningar har legat till grund för beräkningarna.
