Ny skogsägare stannar i stan

Att hon och hennes syster skulle få överta skogen var Berith Wikström medveten om. Trots det blev omvälvningen stor när de 2010 fick varsin del av den nästan 1 300 hektar stora fastigheten i Vilhelmina av sin pappa.

– Jag insåg att jag inte kunde någonting om skog och att det var mycket mer arbete än jag trott. Jag förstod också att jag inte kunde fortsätta jobba heltid med och samtidigt sköta skogen.

Att lägga om livet vid några år över 50 var inget lätt beslut, Berith Wikström var kanske inte heller urtypen för skogsägare. Med sin mamma och syster flyttade hon från Vilhelmina i tolvårsåldern. Efter några år i Umeå bar det vidare till Stockholm med universitetsstudier, jobb inom media och kommunikation och slutligen som egenföretagare inom information.

– Det var inte självklart att vi döttrar skulle följa med pappa ut i skogen när vi var barn, som det troligen hade varit om vi varit söner. Attityden var då att kvinnor inte har i skogen att göra och som barn tar man efter vuxna förebilder. Då på 1960-talet var pappa i skogen och mamma vid spisen. Majoriteten av de jag kommer i kontakt med nu när jag sköter skogen är också män: Inspektorer, tjänstemän, maskinförare och så vidare.

Att ha nätverk och skaffa sig kunskap tillsammans med andra kvinnor är viktigt, anser Berith Wikström.

– Något av det första jag gjorde var att googla kvinnliga nätverk inom skogssektorn. Forskning visar att en grupp måste utgöra minst 30 procent av totalen för att känna sig väl till mods. Annars blir man, eller känner sig, osynliggjord och inte respekterad.

38 procent av landets skogsägare är kvinnor, så egentligen borde det inte vara något problem. Å andra sidan kan man fråga sig hur många kvinnliga skogsägare som uppmuntras, tillåts eller törs aktivt bruka sin skog?

– Ett kunskapsunderläge kan göra att man inte vågar ta plats som kvinnlig skogsägare. Men kunskap kan man skaffa sig. Jag gick själv in för inlärning till 100 procent. Bland annat läser jag kurser i Hållbart familjeskogsbruk vid Linnéuniversitetet.

Berith Wikström har funderat mycket på om skogen skulle se annorlunda ut om fler kvinnor brukade den.

– Forskning visar att kvinnorna lägger större vikt vid gröna värden, medan män ser mer till ekonomin.

Själv vill hon sköta skogen på ett hållbart sätt och ta så mycket hänsyn det går. En av hennes första åtgärder var att avsätta en 11 hektar stor bäckravin som nyckelbiotop. Men även ekonomin spelar in:

– Just nu gör jag inga affärer alls, det är för dåliga priser.

Om framtiden säger hon:

– Jag kommer inte att flytta från Stockholm och jag kan inte tänka mig att sälja skogen, den ska min son, Leo, få ta över. Jag vill lämna efter mig mer skog än jag fick, och kommer nog också att köpa till mark för att jämna ut ålderstrukturen.