”Nya perspektiv behövs i debatten om skogens miljömål”
Det är obegripligt att människor som skriver viktiga rapporter inte vet att skog som inte avverkas slutar att binda koldioxid, skriver Knut Persson i sin ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
På ett sätt var det lika bra att vi i praktiken inte hade en vald riksdag eller en fullt ut fungerande regering i slutet av förra veckan. Då hölls nämligen på Rosenbad ett seminarium om en ESO-rapport om hur mindre skogsavverkning skulle kunna lösa skogens miljöproblem. Om någon politiker tittat in och fått en idé skulle det kunnat gå riktigt illa.
LÄS MER: Hård kritik mot miljömålsrapport
Skälet till att rapporten beställdes var det inget fel på. Att försöka uppnå skogens miljömål till lägsta möjliga kostnad är en rimlig utgångspunkt. Men när utredaren försökte hitta ett sätt att göra det gick allting fel. Södras ordförande Lena Ek, som var inbjuden att kommentera rapporten, avslutade en mycket kritisk genomgång med att säga att rapporten gjorde mest nytta i pappersreturen. (Läs mer på sidan 5.)
Rapportens slutsats är att det krävs omfattande avsättning till naturreservat och ökade hänsyn i skogar som brukas för att nå miljömålen. Ett sätt att finansiera det är att införa en avgift på allt skogsbruk. Här går det inte att ta upp all kritik som riktades mot sättet att nå den slutsatsen. Den som är intresserad kan se seminariet på SVT Play, det sändes i Forum den 13 september. Lena Eks totalsågning var stundtals ganska roande.
En detalj bland många: I rapporten anser man att det ger stor klimatnytta om skog läggs i reservat och inte avverkas. Det är faktiskt obegripligt att personer som ges i uppdrag att skriva viktiga rapporter inte vet att skog som inte avverkas ganska snart slutar att binda koldioxid. Hur lång tid det tar beror på hur gammal skogen är när den sätts av, men relativt snabbt når man jämviktsstadium där ruttnande träd släpper ut lika mycket koldioxid som växande binder. En brukad skog binder däremot koldioxid hela tiden.
Tyvärr följde debatten ungefär de linjer man brukar se mellan skogsnäringen och miljöorganisationer. Men Annika Nordin, professor på Sveriges Lantbruksuniversitet och programchef för ett stort tvärvetenskapligt projekt om framtidens skog, gav ett nytt perspektiv.
Forskning under de senaste decennierna visar att det finns andra sätt att bevara hotade arter än storskaliga avsättningar till naturreservat. I stället för att uppifrån införa regler och restriktioner kan det vara bättre att tillsammans med skogsägarna arbeta för ökat bevarande av hotade arter.
Det hade därför varit rimligare om rapporten kommit fram till att skogsägarna redan gör mycket frivilligt, och utnyttja det intresset genom att erbjuda nya, smarta metoder.
Knut Persson
red@landskogsbruk.se