Nya planer ska öka efterfrågan på svenskt kött
Efter tre år med ökad svensk produktion i centrum går handlingsplanerna för nöt, gris och lamm in i en andra etapp. Nu är siktet inställt på ökad efterfrågan.
Summeringen av handlingsplanerna för perioden 2016-2018 visar att närmare 78 procent av de totalt 199 åtgärderna har genomförts medan 19 procent fortfarande pågår. Endast 3 procent av åtgärderna har inte genomförts.
Stolt över åtgärder
– Vi har lyckats med den övergripande målsättningen att öka produktionen i alla de tre köttslagen och kan vara stolta över att ha genomfört många lyckosamma åtgärder för svenskt kött, konstaterade Theres Strand under en stor branschträff i Stockholm i förra veckan.
Hon är vice vd vid Svenska Köttföretagen som samordnar arbetet med handlingsplanerna.
Som exempel på framgångar nämndes satsningen inom grisproduktionen på 30 smågrisar för maximalt 550 kronor per gris med bibehållen djuromsorg. Inom nötköttsproduktionen lyftes bland annat projekt Romeo - samarbetet mellan LRF, McDonalds och Sveriges Nötköttsproducenter om att få ut fler avelstjurar till gårdarna.
Sämre ställt med lönsamheten
Det som generellt inte lyckats lika väl under handlingsplanernas första etapp är att öka lönsamheten bland lantbruksföretagarna. I det sammanhanget pekades fjolårets extremt varma och torra sommar ut som en starkt bidragande orsak.
Den andra etapp av handlingsplanerna som nu har lanserats sträcker sig fram till 2021. Förutom att huvudfokus skiftar från produktion till efterfrågan ersätts tidigare arbetsgrupper av mer brett sammansatta referensgrupper.
FAKTA: Handlingsplanerna nöt, gris och lamm etapp 2
Arbetet med handlingsplanerna bedrivs av representanter för hela värdekedjan och berörda myndigheter. Svenska Köttföretagen har en samordnande funktion.
Visionen till 2030 är "Kött från Sverige för världens hållbarhet"
Etapp 2 omfattar åren 2019-2021. Fokusområdena är hållbarhet, marknader samt produktion och kvalitet.
Totalt innehåller den andra etappen 48 delmål och 123 åtgärder.
Stor vikt läggs vid kommunikation och hållbarhetsperspektivet ska dominera. Svenska mervärden och den låga antibiotikaanvändningen hamnar på plussidan i nulägesbeskrivningen av både nöt- och grisnäringen.
Toppkvalitet på gris
Bättre storlekssortering, en mer uttalad toppkvalitet för högre status och bättre kunskap om köttdetaljerna pekas ut som förbättringsområden inom grisproduktionen kommande år.
För nötköttsproduktionen är det bland annat mätpunkterna vid slakt och selekteringen som behöver förbättras.
Ingemar Olsson, ordförande för Sveriges Grisföretagare, underströk vikten av transparens i produktionen liksom betydelsen av att kunna differentiera produkterna i mötet med konsumenterna och drog paralleller till salt och kaffe där tillverkarna arbetar med djup i sortimentet och olika prisnivåer.
Inte konkurrera inbördes
Jan Forssell, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter, var inne på samma linje.
– Det finns en kund för alla, det gäller att hitta rätt. Vi ska inte slåss inbördes utan lyfta den svenska köttnäringen tillsammans, sade han.