Nytt avtal ska minska konflikter om turister

Nya riktlinjer och avtal för naturturism ska minska konflikter mellan markägare och entreprenörer.

"Rätt hanterat kan man maximera uttaget i skogen för besöksnäringen och för skogsbruket. Men naturturism är väldigt svårt att kombinera med skogsbruk i områden med kalhyggen", säger Annika Fredriksson, ordförande i Ekoturismföreningen.
"Rätt hanterat kan man maximera uttaget i skogen för besöksnäringen och för skogsbruket. Men naturturism är väldigt svårt att kombinera med skogsbruk i områden med kalhyggen", säger Annika Fredriksson, ordförande i Ekoturismföreningen.

Vad är det som ska gälla för ridning eller gömslen? När är det rimligt att markägaren får betalt? Hur ska naturturism och aktivt skogsbruk kunna samsas?

Fler och fler vill uppleva den svenska naturen, och naturturismföretagen växer som svampar ur jorden. Problemet är att många inte har egen mark, utan måste använda annans mark, och det är inte alltid som verksamheten ryms inom allemansrätten. Vilket här och där leder till konflikter. 

Samverkan krävs

Det krävs samverkan mellan turismföretag och markägarna. Och i ett nytt projekt finansierat av Jordbruksverket ska Ekoturismföreningen, LRF, Jordägareförbundet och region Dalarna ta fram riktlinjer och förslag till avtal mellan naturturismföretagare och markägare.

– Min målbild är att vi ska ha färdiga förslag till avtal som en markägare och naturturismföretagare i princip kan ta rätt av, säger Per Jiborn, Ekoturismföreningen.

Först och främst gäller det se till att markägaren är helt införstådd med vad turismföretagets verksamhet innebär. Sedan gäller det att reglera så att markägaren får ersättning för slitage och skador. Därefter kommer frågan hur markägaren ska få del av naturturismens intäkter.

– Om en turismföretagare återkommande nyttjar en markägares mark för sin framgångsrika aktivitet är det inte konstigt om det uppstår en diskussion om hur man ska dela på de där pengarna, säger Björn Galant på LRF.

Betala och låt stå

Både han och Per Jiborn pekar på möjligheten för markägaren att sälja kringtjänster, allt ifrån att ordna en grillplats med torr ved till att hyra ut boende till naturturismföretagarens gäster. 

– Vi skulle vilja se en mycket större andel markägare som idkar någon typ av mångbruk och har ett skogsbruk som man väljer att driva med en besöksvänlig inriktning, säger Per Jiborn. 

Här snuddar han vid problemet med att ett aktivt skogsbruk med trakthyggesbruk riskerar att förstöra den attraktiva skog som naturturismföretagaren är beroende av.

– Då får man göra en överenskommelse om den penningsumma som det handlar om och så får skogen stå. Det blir orimligt att ensidigt anpassa skogbruket till det som turismföretagaren vill ha, säger Björn Galant.

Vad tycker du om naturturism?

Viveka Beckeman, chefsjurist Sveaskog.

- Bara för att man får tälta och plocka bär i någon annans skog så innebär inte det att man får man inte hindra markägare att bruka sin skog. Naturturismen ska blomstra, men det får inte på bekostnad på skogsbruket.

Erika Rosander, statlig utredare.

– Den allra mest konkreta utmaning som har lyfts upp, det är oron för att mark och skog som man använder i sitt företagande försvinner i sin helhet, till exempel genom oväntade avverkningar av kalhyggeskaraktär.

Håkan Strotz, ekoturismföretaget Urnatur.