Offentlig upphandling kräver mer resurser

Det behövs mer resurser till den offentliga upphandlingen om den ska kunna bidra till målet om ökad svensk livsmedelsproduktion, konstaterar Konkurrensverket i en rapport som presenteras i dag, måndag.

Rapporten är resultatet av ett omfattande arbete som verket inledde för ett år sedan. Regeringsuppdraget har varit att analysera förhållanden som begränsar konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan. Senast det gjordes var 2011.

Små producenter mindre tidskrävande

Vad gäller offentlig upphandling av livsmedel slår Konkurrensverket fast att den är koncentrerad och ofta har starkt fokus på pris, trots att en mängd olika kvalitets- och hållbarhetskrav kan ställas när anbuden ska värderas.

Förutsättningarna för att få in fler mindre anbudsgivare varierar och det kan vara mycket tidskrävande att få in anbud från små lokala producenter.

Mot bakgrund av det föreslår verket att upphandlingar av mat bör tillföras mer resurser.

Av rapporten framgår vidare att även om konsumenterna har fått fler butiker att välja mellan så är koncentrationen i handelsledet alltjämt hög.

Hälften av maten som konsumeras importerad

Utvecklingen för den svenska livsmedelsindustrin har betydelse för tillväxten i jordbruket eftersom en stor andel av råvarorna vidareförädlas av företag i Sverige. En stark livsmedelsindustri måste gå hand i hand med en stark primärproduktion, är slutsatsen.

LÄS MER: Regeringen gasar på med livsmedelsstrategin

FOTO: ROLAND MAGNUSSON

Konsumenterna sätter högt värde på svensk mat, men konkurrensen från mat producerad i andra länder är hård. Ungefär hälften av den mat som konsumeras är importerad.

”Det är svårt för primärproducenter och livsmedelsföretag att konkurrera med utländska producenter som har en lägre kostnadsbild. Villkoren behöver därför harmoniseras gentemot övriga länder i EU, förslagsvis genom att Sverige verkar för att motsvarande krav införs även i andra EU-länder”, heter det i rapporten.

Bristande tillit hinder för innovation

Konkurrensverket pekar på att lantbrukskooperativa företag, där de två stora är Lantmännen respektive Arla Foods, spelar en viktig roll för svenskt jordbruk och livsmedelsindustri. Utvecklingen har gått från det lokala till det globala med förstärkt inriktning på högförädlade och mindre priskänsliga produkter för att möta det ökande konkurrenstrycket.

Ett omdebatterat inslag på butikshyllorna är handelns egna märkesvaror, emv, vars andel har ökat stadigt sedan början av 2000-talet. Till 2025 beräknas marknadsandelen för emv vara 34 procent.

Konkurrensverket slår fast att emv kan ha både positiv och negativ påverkan på konkurrensen. Nära samarbeten kan enligt rapporten resultera i nya produkter och innovationer. Ett hinder för det kan vara bristande tillit mellan parterna i livsmedelskedjan.