Ökad lönsamhet kan minska olyckorna på gårdarna
Lantbrukets dåliga lönsamhet ökar olycksriskerna på gårdarna. Den som ständigt jagas av skulder kan lätt bli okoncentrerad och trött. I en riskfylld miljö är det ödesdigert, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Olycksstatistiken inom jord- och skogsbruk pekar åt fel håll. De gröna näringarna är bland de mest olycksdrabbade och de senaste fem åren har antalet olyckor ökat. Det går tvärtemot regeringens nollvision.
Förra året dog tre personer vid arbete i jord- och skogsbruk. Hittills i år har fem dödsolyckor skett. Även antalet arbetsplatsolyckor utan dödlig utgång har ökat något under de senaste åren, och här finns säkert ett stort mörkertal. Många bryr sig inte om att anmäla tillbud och mindre olyckor. Ensamföretagare utan avlösning har också svårt att sjukskriva sig när till exempel djuren måste skötas.
För att sätta stopp för dödsolyckorna i jord- och skogsbruket avsatte regeringen pengar från landsbygdsprogrammet. Projektet Samlad kraft leds av LRF och startades nyligen med en enkätundersökning bland lantbrukarna. Den visar oroväckande nog att särskilt unga lantbrukare verkar ta lätt på olycksriskerna. Många anser också att det ingår i arbetet att utsätta sig för risker. Det senare stämmer inte. Ingen ska behöva skadas eller dödas på sitt arbete. Vi måste göra allt för att minimera riskerna.
De flesta olyckor i jord- och skogsbruket inträffar vid arbete med maskiner och djur eller vid fall. De höga olyckstalen är inte unika för Sverige, utan de gröna näringarna är mycket olycksdrabbade i stort sett i hela världen. Förklaringen är bland annat att många jobbar ensamma, med oberäkneliga djur och farliga maskiner. Men en annan förklaring är också stress och trötthet. Den som är okoncentrerad och stressad tenderar att ta större risker än den som är utvilad.
En betydande risk är också lantbrukets dåliga lönsamhet. Den som ständigt jagas av skulder och dålig ekonomi, och kanske till och med måste ta ett jobb vid sidan av lantbruket, kan lätt bli okoncentrerad och trött, Och i en riskfylld miljö är det ödesdigert. Det är lätt att underskatta riskerna och inte prioritera sin egen arbetsmiljö. Det blir också allt vanligare att korttidsanställd extrapersonal hyrs in, som inte är lika van vid farorna på arbetsplatsen.
Attityderna till riskfyllt arbete måste förändras. Inget jobb är så viktigt att det är värt att förlora livet för. Och ingen ska behöva riskera sitt liv eller sin hälsa på arbetsplatsen. Lantbruket har också en speciell situation eftersom arbetet oftast görs i anslutning till hemmet och en farofylld miljö även kan drabba barn och andra anhöriga.
Det som behövs nu är inte fler lagar och regler, utan mer kunskap om riskerna. Men dessutom måste lönsamheten i lantbruket öka, så att det finns pengar och tid och blir en prioriterad del av arbetet att se över säkerheten på gårdarna.