Oklar betydelse av EU:s beslut om vargjakt
EU-domstolens beslut nyligen om licensjakt på varg lämnar mycket rum för tolkning. Jägareförbundet firar seger, men så gör även jaktmotståndarna.
EU-domstolens beslut nyligen om licensjakt på varg lämnar mycket rum för tolkning. Jägareförbundet firar seger, men så gör även jaktmotståndarna.
Högsta förvaltningsdomstolen i Finland valde att pröva ett mål gällande dispens för jakt på varg. Anmälaren ansåg att finska viltcentralens beslut bröt mot EU-lagstiftningen.
Enligt EU:s livsmiljödirektiv är det helt förbjudet att medvetet döda eller fånga in varg. Den jakt som beviljas bygger på att direktivet ger möjlighet till undantag i vissa fall, om det bevisligen inte finns några andra lämpliga lösningar. Vad som krävs är däremot inte helt tydligt.
För att få mer klarhet i frågan skickades målet för prövning i EU-domstolen.
Bara de senaste veckorna har ett stort antal vargattacker registrerats runt om i landet, och många hoppades på tydligare svar.
Baserat på reaktionerna står det klart att domen är allt annat än tydlig. Medan Jägarförbundet firade grönt ljus för licensjakt, firade naturskyddsföreningen ett totalstopp.
Det här prövade domstolen:
1. Kan man bevilja dispenser med stöd av artikel 16.1 i livsmiljödirektivet för jakt i stamvårdande syfte på ansökan av enskilda jägare?
Svar: Ja det kan man göra i vissa fall, om bevarandestatusen anses gynnsam och målet är bevarande av den berörda arten. Undantag får dock bara beviljas i konkreta enskilda fall i specifika situationer.
2. Kan bekämpning av tjuvjakt vara ett motiv för dispens enligt fråga 1 om man saknar annan lösning?
Svar: För att minskad tjuvjakt ska vara ett skäl till att pröva dispens, måste det vara vetenskapligt underbyggt att stamvårdande jakt minskar tjuvjakten så mycket att det får positiv effekt på vargens bevarandestatus. Dessutom måste man bevisligen sakna andra alternativ.
3. Hur ska man bedöma förutsättningen för en gynnsam bevarandestatus? (Som är ett krav för att bevilja undantag).
Svar: Bevarandestatusen kan anses gynnsam när artens populationsutveckling visar att den kan förbli en livskraftig del av sin miljö på lång sikt, dess naturliga utbredningsområde inte minskar eller kommer att minska inom överskådlig framtid och att det finns och kommer att finnas tillräckligt stor livsmiljö för att populationerna ska bibehållas på lång sikt.
Vad domen har för eventuell betydelse i realiteten, återstår att se.
Här finns domen i sin helhet.
LÄS MER: Flera vargattacker på kort tid
LÄS MER: Ingen licensjakt på varg i vinter
Förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde, får medlemsstaterna göra undantag från bestämmelserna i artiklarna 12-14 samt 15 a och b av följande anledningar:
a) För att skydda vilda djur och växter och bevara livsmiljöer.
b) För att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom.
c) Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön.
d) För forsknings- och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel av dessa arter och för den uppfödning som krävs för detta, inbegripet artificiell förökning av växter.
e) För att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna.”