Öppet brev till styrelsen för Södra

Marknadskrafterna har betydelse även för ett kooperativt företag som Södra. Bland annat vid prissättning på virke och sättet att tillhandahålla kapital, skriver en av medlemmarna.

Södra satsar på korslimmat trä vid Värö.
Södra satsar på korslimmat trä vid Värö. FOTO: SÖDRA/HENRIK BJÖRNSSON

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Öppet brev till styrelsen för Södra Skogsägarna:

I den pågående ägardialogen inom Södra önskar jag lyfta frågan om marknadskrafternas betydelse även för ett kooperativt företag. Bland annat för en bättre företagsstyrning.

Det handlar om prissättning på virke och vårt sätt att tillhandahålla kapital till Södra.

Om vi ser tillbaka i historien så har man inom lantbrukskooperationen, sedan den bildades, brottats med frågan om prissättning. De olika föreningarna gick därvid skilda vägar. Någon förening skrev in i stadgarna att prissättning sker på marknadens villkor

Det finns också exempel där man officiellt haft en prissättningspolicy men "under bordet" betalat pristillägg för inköpta produkter. Det gick inte alltid så bra och den svenska föreningsslakten är också (beroende på detta?) i princip utraderad. Följderna ses ännu idag med en dysfunktionell prissättning på slaktmarknaden.

I Föreningslagen finns paragrafen 42 om likabehandling. Enligt min uppfattning bör paragrafen tolkas så att alla medlemmar ska ha full och fri tillgång till all relevant information. Det innebär att det inte är ett problem med en marknadsmässig prissättning bara det finns en öppenhet om hur prissättning går till i princip. Och att beslut om prispolicy tagits efter en öppen och demokratisk process.

Två saker att komma ihåg är dock:

1. Södra är prisledare och andra följer efter. Men det är bara så länge Södra har nuvarande marknadsdominans.

2. De flesta medlemmar tycker, liksom jag, att det är väldigt bra med nuvarande upplägg för det stora flertalet medlemmar, men det skulle tjäna Södra och dess medlemmar i stort om en viss andel, fortfarande en minoritet, testade den fria marknaden.

I det fall Södra skulle handla upp en viss del virke med mera "fri" prissättning så ska detta ske genom handel med en avgränsad del av Södra med ett "staket" som avskiljer denna del, eller ett separat bolag.

Och vi har ju revisorer varav några förtroendevalda som kommer att granska detta ur medlemssynpunkt för att se resultatet i olika delar av Södra. Men målet är att allt ska vara till nytta för Södra och dess medlemmar som helhet. Hur sker denna granskning i dag?

Sedan har vi frågan om Södras framtida utveckling och hur man på bästa sätt lägger fast Södras strategier och utvecklingsplaner. Vilka satsningar som ska göras? Det är i huvudsak styrelsens uppgift förstås. Här har det hos något systerföretag gjorts försök med att erbjuda medlemmar och andra att finansiera, och även ställa upp med riskkapital till olika investeringar.

Södra kanske inte är i något omedelbart behov av mera kapital, men det kan vara ett sätt att läsa av marknaden. Jämför handeln av emissionsinsatser med fri prissättning.

En styrelse som är trygg har inget problem med att utsätta sig för ifrågasättande, att känna på signaler från marknaden. Södra Skogsägarna är en ekonomisk förening där medlemsinflytande utövas via den demokratiska vägen genom val med mera, men också via nuvarande ägardialog.

Men jag vill understryka vikten av att låta marknadens signaler, i ökad omfattning, vara en stimulans för byggande av ett ännu bättre Södra.

Torvald Carlsson,

Södramedlem, Västervik

LÄS MER: ”Optimism trots att konjunkturen pekar nedåt”