Orolig säsong väntar betodlarna
Trots att sockerpriserna har sjunkit rejält de senaste åren väljer många odlare att fortsätta med sockerbetor. Men kampen mot insekterna kan bli svår.
Trots att sockerpriserna har sjunkit rejält de senaste åren väljer många odlare att fortsätta med sockerbetor. Men kampen mot insekterna kan bli svår.
Det blåser ljumma vårvindar över den skånska myllan utanför Kävlinge. Perfekt väder för att få sockerbetsfrön i marken.
Johan Knutsson ska under några dagar så 70 hektar sockerbetor.
– Så länge resultatet är minst lika bra som för spannmål är sockerbetor fortfarande en intressant gröda, om man också väger in att det är en avbrottsgröda i den vanliga växtföljden. Men det kommer aldrig att bli lika lönsamt som det var innan avregleringen.
Johan Knutsson driver en stor växtodlingsgård utanför Dösjebro och odlar totalt 525 hektar i fyra olika kommuner. I år minskar han sockerbetsodlingen med dryga 25 procent och har tecknat kontrakt för 900 ton socker.
När avregleringen av sockermarknaden infördes 2017 skrev han ett fyraårigt avtal till ett fast pris med Nordic Sugar på 25 procent av skörden. Resten är tecknat på ettårigt avtal med fast pris.
Nu odlar han på sista året på det avtalet och får drygt 1 750 kronor per ton socker.
– Sockerindustrin blöder ekonomiskt och om man tecknar kontrakt på löpande pris knyts det till företagets resultat. Därför är det inte så många som väljer den modellen.
Jacob Bennet, ordförande för Betodlarna, tycker att Sverige har hanterat avregleringen av sockermarknaden på ett relativt bra sätt.
– Vi har varit lite mer sansade. Vi har drivit tesen att ha den sockerproduktion som vi kan finna en avsättning för i Sverige. Andra länder i Europa har istället försökt producera så mycket socker som möjligt och exportera ett eventuellt överskott.
Han berättar också att Nordic Sugar investerar tungt i sockerbruket i Örtofta i Skåne. Man lägger 1,5 miljarder kronor i strategiska investeringar i lagring, logistik och förpackningar.
– Det finns inget annat sockerbruk i Europa som får den gigantiska strategiska investeringen just nu. Det är en anmärkningsvärt positiv satsning.
Ett stort frågetecken för sockerbetsodlarna är hur det ska gå med insektsangreppen under säsongen. Efter domen i Mark- och miljööverdomstolen kan man för första gången inte använda utsäde betat med Gaucho WS 70.
Nu är sockerbetsfröna istället betade med ett medel som heter Force, men det skyddar inte mot insektsangrepp lika länge och lika effektivt som neonikotinoiderna gör.
– Vi har nästan tappat erfarenheten att odla utan Gauchobetning. Det är lite svårt att greppa hur vi ska hantera problemen, men det är ingen tvekan om att det kommer att bli två, tre extra insektsbehandlingar under säsongen, säger Johan Knutsson.
Han tror inte att förbudet mot neonikotinoiderna kommer att skydda fler insekter, utan att det kommer att få motsatt effekt.
– Med neonikotinoiderna var det bara de insekter som angrep plantorna som strök med. Nu kan alla insekter som finns i fältet skadas. Gauchoförbudet är ett svårt slag mot lantbruket. Det är anmärkningsvärt att så små föreningar ska kunna överklaga ett beslut och skapa så stora problem för hela rättssystemet.