Historiskt har jordbruksmarken i Sverige minskat med cirka 600 hektar per år. Men när självförsörjningsgraden nu ska öka, samtidigt som det ska byggas hundratusentals nya bostäder, är framtiden för jordbruksmarken oviss.
Enligt Miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse och anläggningar om det krävs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Villkoret är dessutom att dessa behov inte kan tillgodoses på ett annat tillfredställande sätt. Men under de senaste 20 åren har jordbruksmark ändå exploaterats i en relativt jämn takt med cirka 600 hektar per år.
– Jordbruksmark är en väldigt långsiktig resurs och en exploatering är en irreversibel process som vi aldrig kan ta tillbaka eller ersätta med nyodlingar. Den mark som används idag är åkermark av en anledning, säger John Andersson, utredare på Jordbruksverket.
Trots detta konstaterar Jordbruksverket i sin rapport ”Väsentligt samhällsintresse” (2013) att kommunerna ofta exploaterar marken utan att göra de avvägningar som miljöbalken kräver.
– Det är stora skillnader mellan kommunerna när det kommer till hur omfattande utredningar de gör och vilken kompetens som finns hos just den kommunen, säger John Andersson.
Eftersom det framförallt är för bygget av nya bostäder som jordbruksmarken exploateras vill Jordbruksverket nu se en ändring i Plan- och bygglagen.
– Vi har föreslagit en skärpning som skulle ge länsstyrelsen en större möjlighet att ingripa och stoppa kommuner i planer som strider mot Miljöbalken, säger John Andersson.
I nuläget kan Jordbruksverket däremot inte ge några besked om när en sådan ändring kan komma.
Vart femte år görs en sammanställning över hur mycket jordbruksmark som exploaterats och enligt John Andersson är det i dagsläget svårt att gissa hur resultatet ser ut för 2015-2020.
– I och med den nya livsmedelsstrategin har synen på jordbruksmark förändrats hos såväl allmänheten som politiker och tjänstemän. Men samtidigt pressas kommunerna hårt att bygga hundratusental nya bostäder, så jag misstänker att exploateringen av åkermark ändå kommer att ha ökat något i nästa mätning.
Under de senaste 15 åren har dessutom byggen av vägar och järnvägar stått för cirka 20 procent av exploateringen och under de närmaste åren planeras även större satsningar på infrastruktur.
I sin budget för 2018-2029 tilldelas Trafikverket 100 miljarder mer än i föregående budget och under de närmaste tio åren har totalt har 333,5 miljarder budgeterats för utveckling av det svenska transportsystemet.
– Vi har fått mer pengar till att se till att vi har en robust infrastruktur i Sverige, och det kommer att märkas på många håll att vi rustar, investerar och förbättrar, säger Sofia Lindahl, kommunikatör på Trafikverket.
Även om framtiden är oviss är det enligt John Andersson viktigt att påpeka att attityden är på väg att förändras och han hoppas att allt fler svenska myndigheter och kommuner ska inse värdet i att bevara jordbruksmarken för framtiden.
– Det är viktigt att trycka på att det idag är kommunerna som har det största ansvaret även om det är många faktorer som påverkar. Jag är övertygad om att vi behöver tänka om och inse att vi måste ta hand om den åkermark vi har idag, säger John Andersson.
– Knappt 80 procent av den jordbruksmark som togs i anspråk för exploatering utgjordes av åkermark.
– Störst areal exploateras i Skåne (672 hektar), Västra Götaland (439 hektar) och Östergötland (321 hektar).
– Ser man till exploaterad jordbruksmark i relation till den totala arealen jordbruksmark i länet var det Halland som hade högst exploatering med 1,7 promille. På kommunnivå var det Linköping som hade exploaterat mest jordbruksmark (118 hektar) och som andel av jordbruksmarken Järfälla (3,82 procent).
Miljöbalken 3 kap 4 §:
Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
