Pesticider i spannmål kostar Lantmännen 25 miljoner
Förekomst av pesticider är det som kostar Lantmännen mest när spannmål måste nedklassas. Nu arbetar företaget med att bli bättre på att hantera olika kvaliteter.
Förekomst av pesticider är det som kostar Lantmännen mest när spannmål måste nedklassas. Nu arbetar företaget med att bli bättre på att hantera olika kvaliteter.
Det var förra året som Lantmännen fick klassa ned 1 500 ton ekologisk raps sedan det visat sig att partiet kontaminerats av en leverans med spår av glyfosat. Totalt kostade förekomst av pesticider cirka 25 miljoner kronor, att jämföra med till exempel 5 miljoner kronor för icke sortrent maltkorn.
– Leveransen som orsakade kontamineringen handlade om vara från 2017 års skörd men som inkom året efter. Den kemiska analysen visade att det inte handlade om vindavdrift utan direktsprutning, säger Adnan Zeljkovic, spannmålshandlare på Lantmännen med ansvar för bland annat ekologiska grödor.
Som en följd av det inträffade kommer Lantmännen att från och med 2020 inte ta emot otorkad ekologisk raps i skörd.
Leveranser av felaktiga varor är svåra att gardera sig mot men hos Lantmännen pågår ett långsiktigt arbete med att reducera det man kallar kvalitetspriskostnader.
– Det handlar om att identifiera problem till följd av otillräcklig torknings- och lagringskapacitet. Om varan kommer till rätt plats från början sänker vi antalet tonkilometer. Vi ser också över och uppgraderar anläggningarna, berättar Adnan Zeljkovic.
En annan del i arbetet är att utbilda silooperatörerna. Att upprätthålla kompetensnivån försvåras av att det ibland kan vara svårt att hitta säsongspersonal med lantbruksbakgrund.
Lantmännen försöker även spara på lagringskostnader genom att från och med nästa säsong erbjuda en premie till dem som lagrar på gård i väntan på leverans. Perioden januari–mars 2021 ger 50 kronor extra per ton och perioden april–juni ytterligare 50 kronor.