Den organiserade brottsligheten stjäl årligen för miljardbelopp från landsbygdsföretagen. Allt medan tull och polis prioriterar annat, och stöldgodset lämnar Sverige, skriver Kolbjörn Kindströmer.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Entreprenörer, lantbrukare och andra landsbygdsföretag har under många år tvingats leva med skräcken att bli av med allt från bränsle och utrustning, till hela maskiner. Rädslan över att bli överfallen, ej heller att förglömma.
De kriminella har smugit allt närmare, och bland oss företagare på landet är det väl känt att polisen sällan har tid att prioritera våra ärenden. Trots att det handlar om maskiner för miljoner.
Statistiken är chockerande läsning. Så mycket som 90 procent av stöldgodset försvinner utomlands, och klart är att det är välorganiserade, internationella ligor som står för en stor del av stölderna. Enligt uppgift passerar årligen stöldgods för 1,8 miljarder kronor Sveriges gränser. Stora maskiner, utrustning och bilar för nästan två miljarder rullar alltså utan kontroll rätt igenom våra gränskontroller.
För oss som dagligen lever med hotet att vara näst på tur, är det förstås goda nyheter att Tullverket ska få bättre möjligheter att ingripa när de misstänker stöldgods. Tidigare har det bara fått agera vid vissa brottstyper, som vapen- eller narkotikasmuggling. Av hävd koncentreras också mycket av tullens arbete på det som förs in i landet, inte på det som åker åt andra hållet.
Menar regeringen allvar måste det även till muskler så att jobbet faktiskt kan utföras. Vi behöver prioriterade utredningsresurser som når hela vägen ut i skogen och en välfungerande gränspolis vid våra hamnar mot öst. Allt i gott samarbete med tulltjänstemän som vet vad de ska spana efter och har de resurser som krävs.
I takt med att brottsligheten flyttat fram sina positioner och polisen sackat efter, är nu läget tämligen rättsosäkert här ute i verkligheten – och det är definitivt inte hållbart i längden att som nu tvinga en bransch att bära hela ansvaret själv. Hittills är det vi företagare som fått betala den dyra slutnotan med extrema försäkringspremier och långa oönskade stillestånd. För lågmarginalbranscher som våra slår det extremt hårt.
Nu är det hög tid att politiken börjar se mönster istället för enskilda händelser. Stölderna är inte ett branschproblem, det rör hela samhället. Lyckas vi sätta hårt mot hårt och göra Sverige motståndskraftigt, kommer vi sannolikt få se positiva effekter inom en rad områden – inte bara för de gröna näringarna och andra företag på landsbygden.
Nyligen kom den senaste årssammanställningen från Larmtjänst, och den bekräftar det vi redan visste. Under coronaåret 2020 minskade stölderna av traktorer och entreprenadmaskiner med elva procent jämfört med året innan. Stölderna började dock öka igen i slutet av året. En poliskår med resurser och en gränsbevakning värd namnet måste till nu!
Kolbjörn Kindströmer
Ordförande Skogsentreprenörerna, vice ordförande LRF Entreprenad
