SGU:s generaldirektör har framhållit vikten av att Sverige säkrar tillgången på mineral. Hon framhåller däremot inte vikten av att säkra grundvatten. Det skriver Lennart Söderquist, professor emeritus, SLU och Karin Gardell, föreläsare om Gotlands grundvatten.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Statens geologiska undersökning, SGU, har ansvar för både mineral och vatten. SGU:s generaldirektör Anette Madsen har framhållit vikten av att Sverige säkrar tillgången på mineral. Hon framhåller däremot inte vikten av att säkra grundvatten. Hon är chef över både mineral- och grundvattenavdelningen inom myndigheten, två avdelningar vars mål i vissa fall är oförenliga. Myndigheten SGU lämnar ett samlat yttrande till Mark- och miljödomstolen från både mineral- och grundvattenavdelningen. Nu har argument som talar för stenbrytning vägt tyngst i deras yttrande.
På Gotland har Heidelberg Materials fått tillstånd till 30 års fortsatt stenbrytning på norra ön. Denna storskaliga kalkstenstensbrytning orsakar en extremt allvarlig skada på Gotlands grundvatten som inte går att reparera. Cirka en fjärdedel av Gotlands yta påverkas. Mer än hälften av Gotlands befolkning kan få vattenbrist, och även dricksvattenförsörjningen till Visby hotas. SGU har nu lagt förslag om ett kraftigt utökat riksintresseområde för kalksten på norra Gotland. Myndigheten arbetar alltså för att ytterligare förvärra situationen. Det är en utökning som även kommer att förstöra den viktiga vattentäkten Bästeträsk. Den kristallklara sjön Bästeträsk är vattentäkt för Lärbro, Fårösund, Bunge och delar av Fårö. Den är även reserv för Visby och har sedan länge varit planerad som nationalpark. Region Gotland säger att Bästeträsk måste skyddas. Regionen uttrycker stark oro för att kalkstensbrytningen ska gå före behovet av dricksvatten.
SGU:s geolog försvarar förslaget om ett utökat riksintresseområde för kalkstensbrytning. När det gäller norra Gotland, och den konflikt som där råder mellan utvinning av kalksten å ena sidan, och grundvattnet och miljön å andra, står SGU:s geolog fast vid att den planerade nationalparken Bästeträsk utgör ett hinder för kalkstensbrytningen. SGU verkar för ökad mineralutvinning i Sverige. Men SGU har även fått ett utökat uppdrag att i händelse av kris eller krig kunna säkra Sveriges vattenförsörjning. Framför allt för vårt dricksvatten och vår livsmedelsproduktion. Situationen på ön är redan idag krisartad och SGU har gått ut med meddelande om risk för vattenbrist på Gotland.
Eftersom SGUs generaldirektör Anette Madsen hittills har prioriterat utvinning av mineraler framför grundvatten undrar vi hur SGU kommer att genomföra detta utökade vattenuppdrag? Kalkbolagen framhåller i sina ansökningar till domstol att Sveriges behov av kalk är så stort att hänsyn till vatten och miljö inte behöver tas.
Vi läste dock nyss i en behovsutredning från Länsstyrelsen att alla kalkbolags sammantagna ansökningar omfattar en brytning i Sverige på nästan 9 miljoner ton kalksten årligen, varav 80 procent kommer från Gotland. Samtidigt är enligt samma utredning användningen av kalksten i Sverige endast 2,3 miljoner ton.
Gotland är, med stöd av myndigheten SGU, en råvaruproducent av kalksten till andra länder, och vinsterna går till utländska bolag samtidigt som vårt grundvatten förstörs för all framtid.
Lennart Söderquist, professor emeritus, SLU
Karin Gardell, föreläsare Gotlands grundvatten
